OSTLÄNKEN Linköping C

Här ska Ostlänken gå genom Linköping

Inom den lila markeringen kommer Ostlänken att dras genom Linköping. Stationen ska ligga mellan Tornet och Stångån.
Andreas Hult på Trafikverket räknar med att gå ut på samråd i höst. Då får vi veta vilken spårlinje som Trafikverket förordar genom Linköping.
Det gamla slakthusområdet anses vara kulturhistoriskt värdefullt och kommer att få vara kvar.

Inom den lila markeringen kommer Ostlänken att dras genom Linköping. Stationen ska ligga mellan Tornet och Stångån.

Foto: Lasse Hejdenberg/Linköpings kommun

Tågen kommer att gå på flera broar över Stångån och svepa förbi alldeles söder om Tornet. En illustration som kommunen tagit fram visar hur Ostlänken kommer att dras genom Linköping.

Linköping 10 januari 2024

Trafikverket ska i höst ha kommit så långt i sina utredningar att man kan föreslå en spårlinje genom Linköping. 

Än återstår flera stora frågor att lösa – bland annat hur den nya järnvägen ska passera Torvinge.

Men i centrala Linköping vid den nya stationen börjar bilden klarna alltmer. Korridoren som officiellt utreds är visserligen fortfarande bred och omfattar bland annat Tornet och det gamla slakthusområdet. Men med all sannolikhet kommer Ostlänken att dras inom den lila markeringen på bilden här ovan. Spårområdet kommer sedan i praktiken att bli ännu smalare, mindre än hälften av markeringen.

Att spåren hamnar just här beror bland annat på att Trafikverket vill undvika att riva Tornet, den 19 våningar höga byggnaden som stod klar 2009. Därmed räddas även det gamla slakthusområdet, något som gläder kommunens projektledare Fredrik Sandberg.

– Det är ett jättevackert kvarter. Det kommer att vara en pärla i den framtida stadsutvecklingen, säger han.

undefined

Det gamla slakthusområdet anses vara kulturhistoriskt värdefullt och kommer att få vara kvar.

Foto: Åke Alvin

Stationen ska ligga mellan Tornet och Stångån. Här är knäckfrågan om den ska byggas i markplan eller i upphöjt läge. Trafikverket kommer med all säkerhet att föreslå en markförlagd station som grundutförande – och om kommunen i stället vill ha en upphöjd station blir det kommunen som får stå för merkostnaden. 

Ett upphöjt läge har fördelen att man kan passera under – och även få plats med en busstation under spåren. Nackdelen är att stationen blir betydligt dyrare. 

I Norrköping slog politikerna tidigt fast att stationen ska byggas upphöjd. Norrköpings kommun kommer därför att få betala 2,7 miljarder kronor av de cirka 3,6 miljarder som stationen väntas kosta.

I Linköping har politikerna valt att vänta med att ta ställning. Nu inväntar man att Trafikverket ska lägga fram förslag på de båda alternativen.

– Det är för tidigt att diskutera hur mycket medfinansiering som är aktuell och vad Linköpings kommun är beredd att bekosta, säger kommunalrådet Niklas Borg (M).

– Vi kommer att göra en sammanvägning på tjänstemannanivå och lämna till politiken. Sedan kan de ta ett beslut under första kvartalet 2025. Under 2025 är tanken att Trafikverket och kommunen ska komma överens om spårlinje och principer för finansiering, säger Fredrik Sandberg.
 

undefined

Fredrik Sandberg, Linköpings kommuns projektledare för Ostlänken, räknar med att kommunen och Trafikverket under 2025 kommer överens om spårlinje och finansieringsprinciper.

Foto: Linköpings kommun

Förutom Tornet finns det två andra områden som Trafikverket vill undvika i centrala Linköping: reningsverket och Nykvarns slussar. Därför gäller det att dra bron över Stångån mellan de båda. 

Eller rättare sagt broarna – för det blir inte bara en. 

– Vi kommer att bygga ett antal broar, hur många kan jag inte säga än. Det beror på att kommunen vill ha ljusinsläpp och inte en enda stor betongkaka, förklarar Trafikverkets projektledare Andreas Hult.

Tidigare var det tänkt att broarna och stationen skulle ha åtta spår. Två av dem var reserverade för tåg som skulle passera Linköping utan att stanna. De två spåren har strukits, så nu är det sex spår som gäller.

undefined

Andreas Hult på Trafikverket räknar med att gå ut på samråd i höst. Då får vi veta vilken spårlinje som Trafikverket förordar genom Linköping.

Foto: Privat

När Ostlänken passerat Tornet hamnar den närmare Industrigatan än dagens spår, eftersom det inte går att svänga för brant. Det innebär att en del byggnader på Steninge kommer att behöva rivas.

– Att det blir intrång i området är oundvikligt. Hur mycket det blir är för tidigt att säga, kommenterar Fredrik Sandberg.

Enligt de ursprungliga planerna skulle den nya järnvägen byggas vidare åt sydväst och knytas ihop med den gamla stambanan först i höjd med Sjögestad. Efter att regeringen lagt fram sparkrav är Trafikverkets plan att låta de båda järnvägarna gå samman redan inne i Linköping, före Bergsvägen.

Detta är inte populärt hos planerarna i Linköping.

– Från kommunens sida vill vi att man ska bygga så långt som möjligt, gärna hela vägen till Sjögestad. Detta för att inte få två stora byggprojekt inne i Linköping. Från vårt perspektiv är det bara en tidsfråga innan man vill fortsätta bygga järnväg åt sydväst, säger Fredrik Sandberg.

Regeringen skrotade för drygt ett år sedan planerna på att bygga nya stambanor från Linköping via Jönköping till Malmö och Göteborg. Men Fredrik Sandberg tror att de förr eller senare kommer att byggas.

– Där ligger den stora vinningen för Linköping. Vi skulle få en koppling till Jönköping och Göteborg. Det skulle skapa helt nya möjligheter. Helt plötsligt skulle vi ligga mitt mellan Stockholm och Göteborg, säger han.

undefined

Inom den lila markeringen kommer Ostlänken att dras genom Linköping. Stationen ska ligga mellan Tornet och Stångån.

Foto: Lasse Hejdenberg/Linköpings kommun

Fakta Ostlänken

Ostlänken är en 16 mil lång dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping. 25 procent av Ostlänken byggs på bro eller i tunnel.
Restiden mellan Linköping och Stockholm beräknas bli drygt en halvtimme kortare än med dagens tåg. Samtidigt frigörs plats på den gamla stambanan för bland annat godståg.

Hastighet: 250 km/h.

Tidsplan: Byggnation 2024–2034, öppning för trafik 2035.

Beräknad kostnad: 91,4 miljarder kronor i 2021 års prisnivå.

Här ska järnvägen dra fram – företag måste flytta

På andra sidan Kallerstadsrondellen börjar Torvinge industriområde. Bland företagarna där är nu de stora frågorna: Var ska Ostlänken gå – och vilka företag tvingas flytta?
"Torvinge har stor potential. Men vi kan inte planera något förrän frågetecknen kring Ostlänken är uträtade", säger Anders Rödin, exploateringsstrateg på Linköpings kommun.
I Torvinge finns idag cirka 130 företag med blandad branschtillhörighet.

På andra sidan Kallerstadsrondellen börjar Torvinge industriområde. Bland företagarna där är nu de stora frågorna: Var ska Ostlänken gå – och vilka företag tvingas flytta?

Foto: Corren

Kommunen har stora utvecklingsplaner för Torvinge. Men först måste Trafikverket besluta var Ostlänken ska dras genom området. Två heta alternativ utreds just nu.

Linköping 10 december 2023 07:00

Trafikverket och kommunen är överens om att Linköpings nya resecentrum ska ligga väster om Stångån, i närheten av Tornet. Men hur Ostlänken ska komma dit är fortfarande en öppen fråga.

På något sätt måste järnvägen passera Torvinges industriområde.

Över 100 företag är verksamma i Torvinge och intilliggande Malmskogen. Hur många som kommer att beröras och tvingas flytta när Ostlänken byggs är för tidigt att säga. 

– Vi utreder fyra spårlinjer och alla innebär att vi måste lösa in fastigheter där företag är verksamma. I september 2024 ska vi gå ut på samråd och då kommer vi att förorda en linje, säger Trafikverkets projektledare Andreas Hult.

undefined

I Torvinge finns idag cirka 130 företag med blandad branschtillhörighet.

Foto: Corren

Två av de fyra alternativen är just nu hetare än de andra, avslöjar Hult. Det är den nordligaste och den sydligaste spårlinjen:

• Nordliga alternativet. Går igenom Torvinge, passerar norr om brandstationen och följer sedan Kallerstadsleden. Fördelar: Det blir ett relativt rakt spår och kommunen får större möjlighet att utveckla Stångebro, eftersom Ostlänken kommer längre bort. Nackdelar: Påverkar Mörtlösa hage, med höga natur- och kulturvärden. Här finns större vattensalamander som omfattas av artskydd. Det är ett starkt skydd och Trafikverket kommer att samråda med länsstyrelsen om dispens från artskyddsförordningen.

• Sydliga alternativet. Passerar söder om Torvinge och svänger inte norrut förrän bortåt Kallerstadsrondellen. Fördel: Påverkar färre företag. Nackdelar: En brantare sväng innebär att tågen måste köras långsammare. Barriäreffekten på Stångebro blir större.  

När Trafikverket löser in en fastighet får fastighetsägaren marknadsvärdet plus 25 procent. Men det görs inte förrän järnvägsplanen vunnit laga kraft, och det blir preliminärt först framåt 2029. Kommunen arbetar för att kunna erbjuda alternativ mark till de företag som berörs.

Finns det några byggnader som Trafikverket till varje pris vill undvika när ni planerar var Ostlänken ska gå?

– Ja, i den här delen är det främst räddningsstationen och reningsverket. Två viktiga samhällsfunktioner, konstaterar Andreas Hult.

Det är inte bara Ostlänken som ska få plats. Södra stambanan ska läggas om för att gå intill Ostlänken – och så krävs det uppställningsspår. Även de kan komma att placeras i Torvingetrakten.

– Det behövs cirka 2 000 meter uppställningsspår. Och de bör ligga ganska nära stationen, säger Hult.

undefined

”Vi utreder fyra alternativa spårlinjer genom Torvinge. Alla innebär att vi måste lösa in fastigheter där företag är verksamma”, säger Andreas Hult, projektledare på Trafikverket.

Foto: Privat

Exploateringsstrateg Anders Rödin berättar att kommunen vill utveckla Torvinge rejält.

– Torvinge har stor potential. Linköping har ont om verksamhetsmark och i dag är marken i Torvinge väldigt dåligt utnyttjad. Det skulle gå att bygga mycket mer, både på höjden och på tomma ytor. Det skulle också gå att göra detaljplaner som tillåter nya spännande saker, inte bara industrier. Men just nu finns det alldeles för många frågetecken för att kunna planera något, säger han.

undefined

”Torvinge har stor potential. Men vi kan inte planera något förrän frågetecknen kring Ostlänken är uträtade”, säger Anders Rödin, exploateringsstrateg på Linköpings kommun.

Foto: Privat

Ostlänken är det största frågetecknet. Torvingeleden är ett annat. Det är en väg som är tänkt att gå mellan Mörtlösarondellen och Köpetorpsgatan – och på längre sikt ända till riksväg 35. Leden har funnits med i planerna i många år, men något beslut på att bygga den finns inte. Nu är kommunen angelägen om att leden finns med i förutsättningarna när Trafikverket gör sin järnvägsplan.

– Kommunen äger en hel del mark i Torvinge och Östra Malmskogen som är detaljplanelagd och där det skulle gå att bygga. Men vi säljer den inte förrän alla frågetecken rätats ut, säger Anders Rödin.

+–

Använd ctrl + rulla för att zooma på kartan

Torvinge

Området med Torvinge, Malmskogen och Köpetorp omfattar totalt 70 hektar planlagd industrimark, varav cirka 55 hektar har tagits i anspråk. Det finns även möjlighet att utvidga området österut. I området finns cirka 130 företag med blandad branschtillhörighet. 

I Köpetorp finns det nya området CavOk som i första hand är avsett för flygrelaterade verksamheter.

Källa: Linköpings kommuns hemsida

NULÄGE ang stångådalsbanan

Nuläge 23-11-04

Stångådals- och Tjustbanans anslutning i Linköping

När Trafikverket tog ställning till var Ostlänken ska gå in och ut från centrala Linköping var utgångspunkten att Stångådals- och Tjustbanan ska få en likvärdig funktion som idag. Placeringen för en ny gemensam station för Ostlänken och Södra stambanan blir i området Steninge, strax nordväst om dagens station i området mellan Stångån och Bergsvägen. Trafikverkets inriktning är att Stångådals- och Tjustbanan inte ansluter till den nya stationen i Steninge utan istället får ett nytt plattformsläge i norra Tannefors.

Banan kommer sen ”gå på” gamla stambanan till Norrköping.

DU, kan skicka in synpunkter Via e-post Skicka ditt e-postmeddelande till investeringsprojekt@trafikverket.se 

Nästa steg i planeringen

Valet av korridor visar det område där de ska bygga Ostlänken. Nästa steg i planeringen är att de tar fram en järnvägsplan som är en detaljerad beskrivning av hur sträckningen av järnvägen ska se ut och hur den ska byggas inom den valda korridoren. Planen ska även innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver den miljöpåverkan som en planerad verksamhet kan medföra. 

Ett första samråd om spårlinjen är planerat till våren 2024. 

Flera stora vägprojekt i Linköping försenas

Såhär sa man 19 oktober…2023

Staby trafikplats ska byggas ut, med anslutningar norrut mot Ekängen. Men projektet skjuts nu upp i flera år.
Ullevileden mellan Tornby och Mörtlösa ska byggas med start i vinter och stå klar sommar/höst 2026.

Staby trafikplats ska byggas ut, med anslutningar norrut mot Ekängen. Men projektet skjuts nu upp i flera år.

Foto: Arkivbild

Utbyggnaden av Staby trafikplats skjuts upp i flera år och blir dyrare än väntat. Ett par andra stora projekt i Linköping försenas också.

Linköping 19 oktober 2023 04:59

2

29

Utbyggnaden av Staby trafikplats ska göra det möjligt att svänga av E4 norrut mot Gärstadverket och Ekängen, oavsett om man kommer från Mjölbyhållet eller Norrköpingshållet.

Projektet har nu skjutits upp. I stället för att starta 2025 ser det ut att bli 2027 eller 2028 – och kommunens beräknade kostnad har stigit från 65 till 90 miljoner kronor.

– Det är Trafikverket som bekostar och genomför utredningarna och kommunen som betalar bygget. Trafikverket är inte färdigt med sin del, projektet har visat sig mer komplicerat än vad man först trodde, kommenterar Ulf Johansson Lorin, verksamhetsstrateg på stadsmiljökontoret.

En osäkerhetsfaktor i sammanhanget är att flera partier nu är motståndare till ett planerat industriområde vid Distorp, intill Gärstad, eftersom det handlar om åkermark. Om det inte blir något industriområde faller ett tungt skäl att bygga ut trafikplatsen. De andra skälen är att få en bättre väg till och från ett växande Ekängen, samt att få bort Gärstadverkets tunga trafik från staden.

Även Ullevileden mellan Tornby och Mörtlösa har försenats. Detta på grund av att tillståndet från mark- och miljödomstolen, som krävs för att få bygga en bro över Stångån, dröjde till i våras. Nu pågår upphandling av den första etappen av två – från Tornby till Gumpekullavägen.

Byggstart kan det bli runt nyår och hela leden väntas bli klar sommaren/hösten 2026. Kostnaden beror på hur det går i upphandlingarna – den senaste prognosen ligger på 420 miljoner kronor.

undefined

Ullevileden mellan Tornby och Mörtlösa ska byggas med start i vinter och stå klar sommar/höst 2026.

Foto: Linköpings kommun

Torvingeleden är en annan trafikled som diskuterats i många år. Leden är tänkt att gå mellan Mörtlösarondellen och riksväg 35.

I samhällsbyggnadsnämndens investeringsplan för de närmaste tio åren finns en början på leden med, från Mörtlösarondellen till Köpetorpsgatan.

– Det finns inga beslut på att leden ska byggas. Men vi behöver utreda var en sådan led ska korsa södra stambanan och Ostlänken så att den kan komma med i järnvägsplanen, säger Ulf Johansson Lorin.

Någon fortsättning till riksväg 35 kommer det enligt kommunens prognos inte att bli under den närmaste tioårsperioden. 

Den största utgiftsposten kommande år handlar om investeringar som följer med Ostlänken. Här räknar kommunen med att i runda slängar lägga ut en miljard kronor fram till 2033. Då ingår ändå inte kostnaden för en stationsbyggnad.

En hel del investeringar lär dessutom behövas efter 2033. Om Trafikverkets tidsplan håller ska Ostlänken vara klar 2035.

Så jobbar vi med nyheter

 Läs mer här!Åke Alvin

Ingen direktanslutning till resecentrum i Linköping

Ny station för Tjustbanan likvärdig enligt Trafikverket
Den långa röda rektangeln markerar var Tjustbanans nya slutstation skulle ligga. Den röda punkten visar läget för dagens stopp i Tannefors. Den bruna rektangeln i övre delen av bilden visar det ungefärliga läget för den nya centralstationen.
Tjustbanan Tannefors

Den långa röda rektangeln markerar var Tjustbanans nya slutstation skulle ligga. Den röda punkten visar läget för dagens stopp i Tannefors. Den bruna rektangeln i övre delen av bilden visar det ungefärliga läget för den nya centralstationen.

Tjustbanan kommer inte längre att stanna på resecentrum i Linköping. Arkivbild.

”När vi åker tåg hit till vårt sommarhus vill vi ofta göra ett stopp i Linköping. Jag undrar om de har gjort en ordentlig undersökning om vem som gynnas och vem som missgynnas av det här. Vi vill gärna fortsätta åka tåg då det är mycket smidigare än buss.”, säger Pernilla Leviner.

Foto: Cajsa Joelsson

Tjustbanan kommer inte få någon direktanslutning till den nya centralstationen i Linköping när Ostlänken byggs. ”Det är förskräckligt”, säger Åtvidabergsbon Bengt Kindstrand.

Åtvidaberg 30 juni 2023 05:00

Tjustbanans direktanslutning från Åtvidaberg till Linköpings nya centralstation kan försvinna. Det presenterade Trafikverket i sitt regeringsuppdrag om Ostlänken på måndagen. 

Slutstationen för de som åker från Åtvidaberg och Västervik kommer istället befinna sig några kilometer bort från centralstationen i det som kommer kallas ”Nya Tannefors”. 

undefined

”Det är väldigt tråkigt att höra att tåget inte kommer stanna i Linköpings resecentrum. Det blir mycket krångligare då”, säger Alicia Kardell som ofta brukar pendla mellan Åtvidaberg och Linköping.

Foto: Cajsa Joelsson

Kalmar regions styrelseordförande Angelica Katsanidou (S) är inte förvånad över beslutet.

– Ja det kom inte som en överraskning tyvärr, jag är inte jätteförvånad. Vi har förstått att det har lutat åt det här hållet, säger Angelica Katsanidou. 

Angelica Katsanidou menar att det kommer minska trafiken kraftigt till Kalmar län.

– Vi ser i statistiken att de allra flesta som reser från länet ska vidare, att man inte stannar i Linköping. Ju fler byten man har, desto svårare blir beslutet att åka med tåget.

undefined

”När vi åker tåg hit till vårt sommarhus vill vi ofta göra ett stopp i Linköping. Jag undrar om de har gjort en ordentlig undersökning om vem som gynnas och vem som missgynnas av det här. Vi vill gärna fortsätta åka tåg då det är mycket smidigare än buss.”, säger Pernilla Leviner.

Foto: Cajsa Joelsson

Pernilla Leviner och dottern Anna Hägglund Leviner har sommarhus i Åtvidaberg och brukar ofta göra ett stopp i Linköping för att ta sig dit. De båda är kritiska mot beslutet. 

– Jag undrar om de har gjort en ordentlig undersökning om vem som gynnas och vem som missgynnas av det här, säger Pernilla Leviner. 

undefined

“Jag förstår inte varför de haft tanken att göra det här överhuvudtaget. Vad tjänar man i tid? Och hur mycket pengar har det kostat att utreda det här, och det är ännu inte färdigt. Jag tycker det är förskräckligt. Det finns andra saker att lägga pengar på”, säger Bengt Kindstrand.

Foto: Cajsa Joelsson

Åtvidabergsbon Bengt Kindstrand anser att beslutet är förskräckligt. 

– Jag tycker det är skit, det finns andra saker att lägga pengar på, säger Bengt Kindstrand.

undefined

Tjustbanan kommer inte längre att stanna på resecentrum i Linköping. Arkivbild.

Foto: Marie Kerrolf

Så jobbar vi med nyheter

 Läs mer här!Cajsa JoelssonHilda BomanKarin HertzAndreas Johansson

Stora frågetecknet efter tågbeskedet: ”Vi är oroade”

Kristina Edlund (S), kommunstyrelsens ordförande i Linköping, meddelar att kommunen kommer att föra en dialog med Trafikverket under hösten. Målet är att hitta en lösning för Ostlänkens väg ut ur Linköping.
Trots Trafikverkets besparingsåtgärder ska den nya stationen i Linköping fortsatt byggas vid Steninge. Däremot ska antalet spår bli sex stycken istället för åtta.
Ostlänken kan försenas ännu mer. Det oroar kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S) som här syns tillsammans med Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson.

Kristina Edlund (S), kommunstyrelsens ordförande i Linköping, meddelar att kommunen kommer att föra en dialog med Trafikverket under hösten. Målet är att hitta en lösning för Ostlänkens väg ut ur Linköping.

Foto: Dennis Petersson

Trafikverkets åtgärder för att göra Ostlänken billigare kan försena projektet ännu mer. ”Det är vi inte nöjda med”, säger Kristina Edlund (S), kommunstyrelsens ordförande i Linköping.

Linköping 28 juni 2023 16:03

I december förra året avbröt regeringen planeringen av nya stambanor i Sverige och gav samtidigt ett tydligt direktiv till Trafikverket. Myndigheten fick i uppdrag att minska byggnationskostnaderna för Ostlänken mellan Linköping och Järna. Under måndagen presenterade Trafikverket sina förslag, som bland annat innebär att sträckan ut ur Linköping, mot Sjögestad och Vikingstad, avbryts helt samtidigt som åtta järnvägsspår genom Linköping reduceras till sex.

– Vi är positiva till att Steninge fortfarande är huvudstationen och vi är inte speciellt förvånade över förslaget att minska antalet spår. Det ligger i linje med det uppdrag som regeringen har gett där fokus ligger på det regionala resandet istället för en sammanlänkad höghastighetsbana som de tidigare har sagt, säger kommunstyrelsens ordförande i Linköping, Kristina Edlund.

undefined

Trots Trafikverkets besparingsåtgärder ska den nya stationen i Linköping fortsatt byggas vid Steninge. Däremot ska antalet spår bli sex stycken istället för åtta.

Foto: Victor Bomgren

Vad blir egentligen konsekvensen av färre spår?

– Tanken var att det skulle finnas ett antal tåg som skulle gå mellan Malmö och Stockholm med väldigt få stopp. Min bedömning är att det är dem man plockar bort nu. Nu planerar man istället för fler stopp längs sträckan för att förbättra regional arbetsmarknadspendling.

Trafikverkets bedömning är alla åtgärder, som syftar till att minska byggnationskostnaderna, riskerar att försena projektet i ytterligare två år.

– Det är vi oroade över givetvis. Det finns redan i dag väldigt stora behov av att få till en bättre järnväg och vi har många Linköpingsbor som dagligen är frustrerade över problem med spåren, säger Kristina Edlund och fortsätter:

– Ur ett samhällsbyggnadsperspektiv står vi ju också och väntar på att få bygga den stad som vi så länge har pratat om.

undefined

Ostlänken kan försenas ännu mer. Det oroar kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S) som här syns tillsammans med Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson.

Foto: Dennis Petersson

En stor fråga som nu hänger i luften, efter Trafikverkets senaste besked, är hur Ostlänken ska ta sig ut ur Linköping. Den nya järnvägen måste kopplas samman med de spår som redan i dag finns söderut mot Malmslätt, Vikingstad och Mjölby.

– Vi ser gärna att den kopplingen sker utanför staden och att järnvägen kommer ut ur Linköping i samband med att vi bygger den nya stationen. Annars är risken att vi under många år har stora byggnationer runt infrastrukturen i centrala Linköping vilket påverkar trafiken och kollektivtrafiken. Vi kommer att föra en dialog med Trafikverket under hösten för att ta fram den lösningen, säger Kristina Edlund.

Så jobbar vi med nyheter

 Läs mer här!Dennis Petersson

Så vill Trafikverket spara på Ostlänken – färre spår

Trafikverket föreslår att det byggs en ny järnvägsstatiojn i Steninge, men den får färre spår än vad som tidigare utlovats.

Trafikverket föreslår att det byggs en ny järnvägsstatiojn i Steninge, men den får färre spår än vad som tidigare utlovats.

Foto: Victor Bomgren

Trafikverket föreslår i en ny rapport en rad åtgärder som ska göra det billigare att bygga Ostlänken. Bland annat föreslås att arbetet med järnvägsplanen mellan Linköping och Sjögestad avbryts och att stationen i Steninge får färre spår.

Linköping 26 juni 2023 10:49

I december förra året beslutade regeringen att avbryta planeringen av nya stambanor. Beskedet var dock att Ostlänken skulle byggas som planerat. Samtidigt fick Trafikverket i uppdrag att föreslå åtgärder som minskar kostnaden för att anlägga den nya järnvägen mellan Linköping och Järna. 

Trafikverket föreslår att arbetet med järnvägsplanen mellan Linköping och Sjögestad ska avbrytas. Den aktuella sträckan skulle ha kostat cirka 2,5 miljarder kronor att anlägga. 

Samtidigt föreslår Trafikverket att det planerade stationsläget för den nya järnvägsstationen behålls. Det innebär alltså att en ny station kommer att byggas i Steninge – men då med en så kallad integrerad stationslösning och inte en separerad station. Den lösning som föreslås innebär färre spår än en separerad station.   

– Det tidigare systemet var helt separerat och hade mycket höga krav på punktlighet. Vi ville ha ett system som bara kunde ha de snabba tågen och separera dem från övrig trafik. Nu har vi fått ett uppdrag från regeringen som innebär att banorna ska vara mer regionalt anpassade, säger Ann Sofie Atterbrand, verksamhetsstyrningschef med ansvar för nya stambanor på Trafikverket. 

I det tidigare förslaget fanns åtta järnvägsspår genom Linköping. Det nya förslaget innebär att det blir sex banor. 

– Det gör det lite tightare för resenärerna i positiv mening. Stationsområdet blir lite mindre så det blir lättare att ta sig mellan spåren. Vi ser fortfarande att vi kommer att snabba tåg på Ostlänken, men det möjliggör att till exempel snabba regionaltåg också kan nyttja banorna. Det påverkar kapaciteten väldigt mycket, säger Atterbrand. 

Trafikverket skriver: ”Med mer integrerade stationslösningar i Norrköping och Linköping blir det möjligt för andra tågupplägg att nyttja den nya banan. Det innebär exempelvis att det blir möjligt för regionaltåg från Katrineholm att växla spår i Norrköping och komma snabbare till Linköping. Godstrafiken kommer även fortsättningsvis att nyttja befintliga stambanor.” En integrerad station i Steninge förväntas spara mellan 1 och 2 miljarder kronor. 

– Tidigare hade vi högre punktlighetskrav för Ostlänken än vad vi hade för andra delar av systemet. 95 procent är fortfarande en hög tillgänglighet. Vi anser att det blir en lika bra lösning, säger Attebrand. 

Att behålla den befintliga järnvägsstationen i Linköping anses visserligen spara upp till 4,5 miljarder kronor. Men en sådan lösning anser inte Trafikverket vara realistisk. Anledningen är att en sådan lösning helt saknar acceptans av kommunen. Att behålla stationen skulle kräva ”stora omtag process- och tidsmässigt”. Dessutom skulle trafikstörningarna bli stora under byggtiden. 

Linköpings kommun har i kontakter med Trafikverket framhållit att det är viktigt för staden att hela järnvägsanläggningen färdigställs i en sammanhållen tidsperiod – detta för att ”möjliggöra stadsutveckling och inte minst stadsläkning efter att järnvägen färdigställts”. 

Trafikverket vill nu inleda en dialog med Linköpings kommun om hur det i framtiden ska vara möjligt att anlägga fler spår västerut från Linköping – utan att det begränsar stadsutvecklingen. Utformningen av den nya stationen, anslutande spårlinjer och sidosystem samt den lämpligaste anslutningspunkten mot Södra stambanan ska utredas. 

Trafikverket bedömer att Ostlänken – med de föreslagna kostnadsbesparande förslagen – totalt kommer att kosta 91,4 miljarder kronor att bygga – vilket är ungefär samma prislapp som tidigare. 

”Trafikverket har bedrivit, och kommer fortsätta att bedriva, ett aktivt arbete med att identifiera kostnadsreducerande åtgärder. Dessa tillsammans med uppdaterade kostnadssäkringar och justering av bland annat Linköpings station i form av färre spår, har inneburit minskade kostnader”, skriver myndigheten. 

En ny värdering av omvärldsfaktorer, som marknadsläget och en fördjupad kunskap om de geotekniska förutsättningarna för tunneln ut ur Norrköping, har samtidigt inneburit ökade kostnader.

Trafikverkets föreslagna åtgärder för att minska kostnaderna kommer att leda till att hela projektet försenas med mellan ett och två år. ”Ett fördjupat arbete kring hur detta påverkar det totala genomförandet, och hur trafikstarten påverkas, kommer att göras under hösten 2023”, skriver Trafikverket. 

Ostlänken

Ostlänken är en 16 mil lång dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping. 25 procent av Ostlänken byggs på bro eller i tunnel.

Restiden mellan Linköping och Stockholm beräknas bli drygt en halvtimme kortare än med dagens tåg. Samtidigt frigörs plats på den gamla stambanan för bland annat godståg.

Beräknad kostnad: 91,4 miljarder kronor.

Trafikverket har utrett åtgärder för att sänka kostnaden.

Så jobbar vi med nyheter

 Fredrik Quist Corren.se

Beslutet: Här ska Ostlänken byggas genom Linköping

  • 20 maj, 2022
  • Charlotta Elliot

Så kom det efterlängtade beskedet – Trafikverket har fattat det formella beslutet om Ostlänkens dragning genom Linköping. Det blir in via Steningekorridoren, ut norr om Malmslätt söder om E4:an med anslutning till Södra stambanan vid Vikingstad/Sjögestad.

Läs mer

Valet av korridor är en viktig milstolpe som öppnar upp för Linköpings fortsatta tillväxt och expansion. Både TrafikverketLinköpings kommun och länsstyrelsen i Östergötland är nöjda med överenskommelsen. Det är vi på Östsvenska Handelskammaren och ESIC också!

Nästa steg i processen är att ta fram en detaljerad beskrivning av exakt var järnvägen ska gå. Placeringen för stationen blir i området mellan Stångån och Bergsvägen, tänk dig i förlängningen av Sankt Larsgatan. Det kommer att bli en gemensam station för Ostlänken och Södra stambanan. Precis var den ska placeras får vi återkomma till efter detaljplaneringen, säger Alexander Santos, programchef Ostlänken.

Charlotta Elliot, projektledare ESIC

Jättebro över Stångån när Ostlänken byggs

Den streckade blå linjen visar ungefär hur Ostlänken är tänkt att gå genom centrala Linköping. Den vita pilen visar S:t Larsgatans förlängning. Linköpings nya resecentrum är tänkt att ligga i närheten av den gula stjärnan. Om spåren och plattformarna ska vara markförlagda eller ligga uppe en bro är en av de frågor som utreds nu.
Skissen visar de områden där kommunen planerar bostäder. Spårlinjen och resecentrums placering har ännu inte slagits fast, detta är bara ett av flera förslag.
Det mesta talar för att både Kallerstadsbron och silorna rivs när Ostlänken byggs.

Den streckade blå linjen visar ungefär hur Ostlänken är tänkt att gå genom centrala Linköping. Den vita pilen visar S:t Larsgatans förlängning. Linköpings nya resecentrum är tänkt att ligga i närheten av den gula stjärnan. Om spåren och plattformarna ska vara markförlagda eller ligga uppe en bro är en av de frågor som utreds nu.

Foto: Linköpings kommun

90 meter bred bro över Stångån. Rivning av Kallerstadsbron och många byggnader. Nytt Resecentrum i upphöjt läge. 30 000–40 000 nya bostäder. Allt detta kan bli resultatet när Ostlänken byggs genom Linköping.

Linköping 26 mars 2023 05:00

I Linköping planerar nu både Trafikverket och kommunen för att kunna sätta spaden i marken 2028. Enligt tidsplanen ska Ostlänken vara klar för trafik år 2035.  

Än så länge är den korridor som valts ut förhållandevis bred. Den kommer in söder om Tallboda, fortsätter genom Torvinge och går längs Kallerstadsleden till ett nytt resecentrum strax väster om Stångån – för att sedan gå via Glyttinge, följa E4 och slutligen ansluta till den gamla stambanan i närheten av Sjögestad. Nu utreds mer exakt var inom den korridoren som spåren ska dras.

Samtidigt sitter en annan grupp på Trafikverket och utreder hur Ostlänken kan byggas billigare, detta på uppdrag av regeringen. Vad man kommer fram till där kan påverka Linköping. 

Ett möjligt sparförslag skulle till exempel kunna vara att stanna vid Resecentrum och inte bygga vidare västerut mot Sjögestad. Regeringen har nämligen skrotat planerna på nya stambanor från Linköping till Göteborg och Malmö och i uppdraget ingår att utreda vilka konsekvenser det ska få för Ostlänken. Trafikverksgruppen ska lämna sin rapport senast 30 juni.

En hel del kring Ostlänken är alltså fortfarande osäkert, men mycket annat har klarnat. Här är sju punkter som är bra att ha koll på:

undefined

Dagens Kallerstadsbro är ungefär 15 meter bred. Den ska ersättas av en järnvägsbro med 80–90 meters bredd. Anna Lamberthz är kommunens projektledare för Ostlänken.

Foto: Åke Alvin

• 80–90 meter bred bro byggs över Stångån.

Dagens järnvägsbro över Stångån är 10 meter bred. Den nya blir 80–90 meter – alltså ungefär lika bred som en fotbollsplan är lång. Att den behöver vara så bred beror bland annat på att det ska bli åtta spår (mot dagens två) och för att den kommer så nära stationen att man behöver ta hänsyn till de 400 meter långa plattformarna.

https://e525d9877683a8f00d38f6707f23c079.safeframe.googlesyndication.com/safeframe/1-0-40/html/container.html

Bron planeras där Kallerstadsbron finns idag. Passagen över Stångån är trång. På den ena sidan finns reningsverket, som skulle vara dyrt, svårt och tidsödande att flytta på. Det gör att bron preliminärt hamnar bara några tiotal meter från Nykvarns sluss.

– Man har ändå bedömt att det är bättre att ha en bro här, där miljön redan är påverkad, än vid Stångebro. Ser man det ur de resandes perspektiv blir det en fin passage vid Nykvarn, kommenterar kommunens projektledare Anna Lamberthz.

• Kallerstadsbron rivs och en ny Kallerstadsled byggs.

När järnvägsbron byggs kommer bilbron att rivas. I stället planeras en ny Kallerstadsled med en bro längre norrut i Tornby. Roxengatan och Gillbergagatan är två av flera möjliga alternativ som utreds.

Ytterligare en bit norrut, nära E4, ska den nya Ullevileden stå klar runt årsskiftet 2025–2026. Men den beräknas inte kunna svälja all trafik och därför ska Kallerstadsleden ersättas. Den nya Kallerstadsleden kommer huvudsakligen att bekostas av Trafikverket.

undefined

Linköpings nya resecentrum planeras några hundra meter norr om det nuvarande.

Foto: Victor Bomgren

• Resecentrum placeras i Sankt Larsgatans förlängning, nära Tornet.

Kommunen planerade länge för en station på Stångebro, nära ån. Placeringen avfärdades när det visade sig att den nästan 100 meter breda bron i så fall skulle behöva gå diagonalt över Stångån, mitt i centrala Linköping. Ett tunnelalternativ visade sig sedan vara orimligt dyrt.

– Då blev det här en bra kompromiss. Det är ändå ett ganska centralt läge, några hundra meter från dagens Resecentrum. Och vi slipper barriäreffekten i det bästa vi har i Linköping, kommenterar kommunens stadsplaneringschef Alisa Basic. 

Järnvägsfrämjandet driver linjen att det vore bättre och billigare att utveckla dagens Resecentrum. Projektledare Anna Lamberthz anser inte att det går.

– Man skulle behöva bygga plattformar i ån för att få plats. Hela poängen med den valda placeringen är ju också att vi vill ha in ån i Linköpings vardagsrum. Dessutom blir Sankt Larsgatan en bra entré till staden, förbi de gamla lokstallarna och järnvägsparken.

undefined

”Det här kan en trevlig entré till Linköping, förbi de gamla lokstallarna och med S:t Larskyrkan att ta sikte mot”, säger Anna Lamberthz.

Foto: Åke Alvin

• Resecentrum i upphöjt läge har fördelar – men kan kosta miljarder.

En av de saker som utreds nu är om den nya järnvägsstationen ska byggas på marken eller uppe på en bro. Anna Lamberthz pekar på flera fördelar med ett upphöjt läge.

https://e525d9877683a8f00d38f6707f23c079.safeframe.googlesyndication.com/safeframe/1-0-40/html/container.html

– Framför allt är det flexibelt. Det ger möjlighet att passera under bron på flera ställen och underlättar framtida ledningsdragningar, säger hon.

Med en upphöjd station slipper man gräva ner passager eller bygga broar för fotgängare och trafikanter. Underjordiska passager kan upplevas som otrygga och det finns risk för översvämningar.

Men en upphöjd station har nackdelar också. Spåren blir mer synliga, buller kan spridas längre och framför allt kan den bli dyr. Norrköpings kommun, som valt ett upphöjt resecentrum, har förbundit sig att betala 2,7 miljarder kronor av de 3,6 som det beräknas kosta. Trafikverket bekostar bara ett så kallat grundutförande, med perronger och trappor, men inget stationshus och inte extrakostnaden för ett upphöjt läge.

I Linköping är situationen lite annorlunda. Spåren måste vara lite upphöjda för att passera Stångån. 

– Men ett upphöjt stationsläge är dyrare än markförlagt. Vi har inga summor än, men det är ganska stora skillnader, säger Andreas Hult, projektledare på Trafikverket.

Om Linköpings nya station byggs upphöjt beräknas bron börja vid Gumpekullavägen och gå ner i markläge i höjd med Tornet.

Den 7 juni ska kommunen förorda ett alternativ, både när det gäller spårlinjedragning och höjdläge för stationen. Trafikverket räknar sedan med att gå vidare med ett par alternativ och utreda dem mer.

undefined

I Norrköping är det bestämt att Resecentrum ska byggas i upphöjt läge. Kommunen får där betala den största delen, preliminärt 2,7 miljarder kronor.

Foto: Norrköpings kommun

• Många byggnader måste rivas och företag tvingas flytta.

När Ostlänken byggs måste bland annat Lantmännens stora siloanläggning vid ån och flera fastigheter vid den nya stationen rivas. Två byggnader som ligger lite illa till, men som man räknar med att kunna ta sig förbi, är Tornet och Kallerstads räddningsstation.

Ostlänken ska gå genom Torvinge, men vilka företag som drabbas där är för tidigt att säga.

– Vi utreder flera alternativ. Det finns alternativ som inte berör så många fastigheter, och andra där vi behöver lösa in fler. På Torvinge är det ingen fastighet som ryker i alla alternativen, säger Andreas Hult.

När Trafikverket löser in en fastighet får fastighetsägaren 125 procent av marknadsvärdet. Det kommunala bolaget Resmex kommer att försöka hjälpa de berörda företagen att hitta nya lokaler.

https://e525d9877683a8f00d38f6707f23c079.safeframe.googlesyndication.com/safeframe/1-0-40/html/container.html

– Det vi inte vill är att de här företagen flyttar från kommunen. Många av dem är i behov av billiga lokaler för sin verksamhet. Jag tror att det är nödvändigt att hitta affärsmodeller där fastigheten som löses in blir en biljett in i en förmånlig lokal, säger Erik Styrenius, vd på Resmex.

Kommunen räknar med att kunna erbjuda drabbade företag industrimark i framför allt Distorp, nära Gärstadsverket, där ett över 200 hektar stort verksamhetsområde planeras. Dessutom finns en del industrimark i Hackefors, vid flygplatsen (CavOk), Östra Malmskogen, Kåparp och Mjärdevi. 

• Stångådalsbanan ansluts inte till Linköpings nya resecentrum.

Trafikverket bedömer att det är alltför dyrt att dra Stångådalsbanan till Linköpings nya resecentrum och förordar i stället en station i norra Tannefors, nära Stångebro. Rälsen är sedan tänkt att ansluta till den gamla stambanan norrut för att möjliggöra trafik mot Norrköping. 

Att i stället ansluta söderut – mot nya resecentrum – skulle kräva dyra brolösningar, något som Trafikverket vill undvika.

Flera kommuner längs Stångådalsbanan och Tjustbanan har protesterat kraftigt mot de planerna. Men i Linköpings kommuns och Trafikverkets planering av Ostlänken utgår man just nu från att Stångådalsbanan inte ansluter till Linköpings resecentrum.

undefined

Skissen visar de områden där kommunen planerar bostäder. Spårlinjen och resecentrums placering har ännu inte slagits fast, detta är bara ett av flera förslag.

Foto: Linköpings kommun

• Linköping kan få 30 000–40 000 nya bostäder.

Parallellt med planeringen av järnvägsspåren skissar kommunen på hur staden ska utvecklas.

– Vi tänker börja med närområdet kring nya resecentrum. Vi vill att stationen ska finnas i ett sammanhang när den öppnas, säger stadsplaneringschef Alisa Basic.

Områdena längre norr och söder om stationen ska också utvecklas, liksom Steninge, norra Tannefors och Stångebro – där kommunen tidigare köpt upp stora markområden i tron att resecentrum skulle hamna där.

– Sammanlagt pratar vi kanske 30 000–40 000 nya bostäder. Det är storleksmässigt som en helt ny stad, men det handlar också om ett perspektiv på 40–50 år, säger Alisa Basic.

När Ostlänken väl är klar kan så småningom den gamla rälsen rivas upp på Stångebro och i centrala staden, där det attraktiva området vid ån går under arbetsnamnet Stadshamnen. Tekniska verken planerar också att flytta det gamla kraftvärmeverket för att bereda plats för stadsutveckling.

Beroende på spårdragningen räknar Alisa Basic med att 40–50 detaljplaner måste ändras – järnvägsplanen får inte strida mot en detaljplan. Mycket arbete väntar alltså för stadsplaneringsavdelningen.

– Men det är väldigt roligt. Äntligen får vi ta tag i det här. Det har vi väntat på i många år, säger Alisa Basic.

undefined

Ostlänken är en 16 mil lång dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping. Enligt den plan som gäller nu ska järnvägen också byggas vidare västerut från Linköping och ansluta till södra stambanan i närheten av Sjögestad.

Fakta Ostlänken

Ostlänken är en 16 mil lång dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping. 25 procent av Ostlänken byggs på bro eller i tunnel.

Restiden mellan Linköping och Stockholm beräknas bli drygt en halvtimme kortare än med dagens tåg. Samtidigt frigörs plats på den gamla stambanan för bland annat godståg.

Tidsplan: Byggnation 2024–2034, öppning för trafik 2035.

Beräknad kostnad: 89 miljarder kronor (2017 års nivå). Trafikverket utreder nu åtgärder för att sänka kostnaden.

Så jobbar vi med nyheter

 Läs mer här!Åke Alvin

Jättebro över Stångån när Ostlänken byggs


Dagens Kallerstadsbro är ungefär 15 meter bred. Den ska ersättas av en järnvägsbro med 80–90 meters bredd. Anna Lamberthz är kommunens projektledare för Ostlänken.
Linköpings nya resecentrum planeras några hundra meter norr om det nuvarande.
Korridoren för Ostlänken och området för nya Resecentrum är fortfarande relativt bred. Nu pågår arbetet med att bestämma mer exakt var spåren ska gå.

Linköpings nya resecentrum planeras några hundra meter norr om det nuvarande.

Foto: Victor Bomgren

90 meter bred bro över Stångån. Rivning av Kallerstadsbron och många byggnader. Nytt Resecentrum i upphöjt läge. 30 000–40 000 nya bostäder. Allt detta kan bli resultatet när Ostlänken byggs genom Linköping.

https://00b77a9a742b34f3368392d92833f615.safeframe.googlesyndication.com/safeframe/1-0-40/html/container.html

Linköping 26 mars 2023 05:00

I Linköping planerar nu både Trafikverket och kommunen för att kunna sätta spaden i marken 2028. Enligt tidsplanen ska Ostlänken vara klar för trafik år 2035.  

Än så länge är den korridor som valts ut förhållandevis bred. Den kommer in söder om Tallboda, fortsätter genom Torvinge och går längs Kallerstadsleden till ett nytt resecentrum strax väster om Stångån – för att sedan gå via Glyttinge, följa E4 och slutligen ansluta till den gamla stambanan i närheten av Sjögestad. Nu utreds mer exakt var inom den korridoren som spåren ska dras.

Samtidigt sitter en annan grupp på Trafikverket och utreder hur Ostlänken kan byggas billigare, detta på uppdrag av regeringen. Vad man kommer fram till där kan påverka Linköping. 

Ett möjligt sparförslag skulle till exempel kunna vara att stanna vid Resecentrum och inte bygga vidare västerut mot Sjögestad. Regeringen har nämligen skrotat planerna på nya stambanor från Linköping till Göteborg och Malmö och i uppdraget ingår att utreda vilka konsekvenser det ska få för Ostlänken. Trafikverksgruppen ska lämna sin rapport senast 30 juni.

En hel del kring Ostlänken är alltså fortfarande osäkert, men mycket annat har klarnat. Här är sju punkter som är bra att ha koll på:

undefined

Dagens Kallerstadsbro är ungefär 15 meter bred. Den ska ersättas av en järnvägsbro med 80–90 meters bredd. Anna Lamberthz är kommunens projektledare för Ostlänken.

Foto: Åke Alvin

• 80–90 meter bred bro byggs över Stångån.

Dagens järnvägsbro över Stångån är 10 meter bred. Den nya blir 80–90 meter – alltså ungefär lika bred som en fotbollsplan är lång. Att den behöver vara så bred beror bland annat på att det ska bli åtta spår (mot dagens två) och för att den kommer så nära stationen att man behöver ta hänsyn till de 400 meter långa plattformarna.

Bron planeras där Kallerstadsbron finns idag. Passagen över Stångån är trång. På den ena sidan finns reningsverket, som skulle vara dyrt, svårt och tidsödande att flytta på. Det gör att bron preliminärt hamnar bara några tiotal meter från Nykvarns sluss.

– Man har ändå bedömt att det är bättre att ha en bro här, där miljön redan är påverkad, än vid Stångebro. Ser man det ur de resandes perspektiv blir det en fin passage vid Nykvarn, kommenterar kommunens projektledare Anna Lamberthz.

• Kallerstadsbron rivs och en ny Kallerstadsled byggs.

När järnvägsbron byggs kommer bilbron att rivas. I stället planeras en ny Kallerstadsled med en bro längre norrut i Tornby. Roxengatan och Gillbergagatan är två av flera möjliga alternativ som utreds.

Ytterligare en bit norrut, nära E4, ska den nya Ullevileden stå klar runt årsskiftet 2025–2026. Men den beräknas inte kunna svälja all trafik och därför ska Kallerstadsleden ersättas. Den nya Kallerstadsleden kommer huvudsakligen att bekostas av Trafikverket.

undefined

Linköpings nya resecentrum planeras några hundra meter norr om det nuvarande.

Foto: Victor Bomgren

• Resecentrum placeras i Sankt Larsgatans förlängning, nära Tornet.

Kommunen planerade länge för en station på Stångebro, nära ån. Placeringen avfärdades när det visade sig att den nästan 100 meter breda bron i så fall skulle behöva gå diagonalt över Stångån, mitt i centrala Linköping. Ett tunnelalternativ visade sig sedan vara orimligt dyrt.

– Då blev det här en bra kompromiss. Det är ändå ett ganska centralt läge, några hundra meter från dagens Resecentrum. Och vi slipper barriäreffekten i det bästa vi har i Linköping, kommenterar kommunens stadsplaneringschef Alisa Basic. 

Järnvägsfrämjandet driver linjen att det vore bättre och billigare att utveckla dagens Resecentrum. Projektledare Anna Lamberthz anser inte att det går.

– Man skulle behöva bygga plattformar i ån för att få plats. Hela poängen med den valda placeringen är ju också att vi vill ha in ån i Linköpings vardagsrum. Dessutom blir Sankt Larsgatan en bra entré till staden, förbi de gamla lokstallarna och järnvägsparken.

undefined

”Det här kan en trevlig entré till Linköping, förbi de gamla lokstallarna och med S:t Larskyrkan att ta sikte mot”, säger Anna Lamberthz.

Foto: Åke Alvin

• Resecentrum i upphöjt läge har fördelar – men kan kosta miljarder.

En av de saker som utreds nu är om den nya järnvägsstationen ska byggas på marken eller uppe på en bro. Anna Lamberthz pekar på flera fördelar med ett upphöjt läge.

– Framför allt är det flexibelt. Det ger möjlighet att passera under bron på flera ställen och underlättar framtida ledningsdragningar, säger hon.

Med en upphöjd station slipper man gräva ner passager eller bygga broar för fotgängare och trafikanter. Underjordiska passager kan upplevas som otrygga och det finns risk för översvämningar.

Men en upphöjd station har nackdelar också. Spåren blir mer synliga, buller kan spridas längre och framför allt kan den bli dyr. Norrköpings kommun, som valt ett upphöjt resecentrum, har förbundit sig att betala 2,7 miljarder kronor av de 3,6 som det beräknas kosta. Trafikverket bekostar bara ett så kallat grundutförande, med perronger och trappor, men inget stationshus och inte extrakostnaden för ett upphöjt läge.

I Linköping är situationen lite annorlunda. Spåren måste vara lite upphöjda för att passera Stångån. 

– Men ett upphöjt stationsläge är dyrare än markförlagt. Vi har inga summor än, men det är ganska stora skillnader, säger Andreas Hult, projektledare på Trafikverket.

Om Linköpings nya station byggs upphöjt beräknas bron börja vid Gumpekullavägen och gå ner i markläge i höjd med Tornet.

Den 7 juni ska kommunen förorda ett alternativ, både när det gäller spårlinjedragning och höjdläge för stationen. Trafikverket räknar sedan med att gå vidare med ett par alternativ och utreda dem mer.

undefined

I Norrköping är det bestämt att Resecentrum ska byggas i upphöjt läge. Kommunen får där betala den största delen, preliminärt 2,7 miljarder kronor.

Foto: Norrköpings kommun

• Många byggnader måste rivas och företag tvingas flytta.

När Ostlänken byggs måste bland annat Lantmännens stora siloanläggning vid ån och flera fastigheter vid den nya stationen rivas. Två byggnader som ligger lite illa till, men som man räknar med att kunna ta sig förbi, är Tornet och Kallerstads räddningsstation.

Ostlänken ska gå genom Torvinge, men vilka företag som drabbas där är för tidigt att säga.

– Vi utreder flera alternativ. Det finns alternativ som inte berör så många fastigheter, och andra där vi behöver lösa in fler. På Torvinge är det ingen fastighet som ryker i alla alternativen, säger Andreas Hult.

När Trafikverket löser in en fastighet får fastighetsägaren 125 procent av marknadsvärdet. Det kommunala bolaget Resmex kommer att försöka hjälpa de berörda företagen att hitta nya lokaler.

– Det vi inte vill är att de här företagen flyttar från kommunen. Många av dem är i behov av billiga lokaler för sin verksamhet. Jag tror att det är nödvändigt att hitta affärsmodeller där fastigheten som löses in blir en biljett in i en förmånlig lokal, säger Erik Styrenius, vd på Resmex.

Kommunen räknar med att kunna erbjuda drabbade företag industrimark i framför allt Distorp, nära Gärstadsverket, där ett över 200 hektar stort verksamhetsområde planeras. Dessutom finns en del industrimark i Hackefors, vid flygplatsen (CavOk), Östra Malmskogen, Kåparp och Mjärdevi. 

• Stångådalsbanan ansluts inte till Linköpings nya resecentrum.

Trafikverket bedömer att det är alltför dyrt att dra Stångådalsbanan till Linköpings nya resecentrum och förordar i stället en station i norra Tannefors, nära Stångebro. Rälsen är sedan tänkt att ansluta till den gamla stambanan norrut för att möjliggöra trafik mot Norrköping. 

Att i stället ansluta söderut – mot nya resecentrum – skulle kräva dyra brolösningar, något som Trafikverket vill undvika.

Flera kommuner längs Stångådalsbanan och Tjustbanan har protesterat kraftigt mot de planerna. Men i Linköpings kommuns och Trafikverkets planering av Ostlänken utgår man just nu från att Stångådalsbanan inte ansluter till Linköpings resecentrum.

undefined

Skissen visar de områden där kommunen planerar bostäder. Spårlinjen och resecentrums placering har ännu inte slagits fast, detta är bara ett av flera förslag.

Foto: Linköpings kommun

• Linköping kan få 30 000–40 000 nya bostäder.

Parallellt med planeringen av järnvägsspåren skissar kommunen på hur staden ska utvecklas.

– Vi tänker börja med närområdet kring nya resecentrum. Vi vill att stationen ska finnas i ett sammanhang när den öppnas, säger stadsplaneringschef Alisa Basic.

Områdena längre norr och söder om stationen ska också utvecklas, liksom Steninge, norra Tannefors och Stångebro – där kommunen tidigare köpt upp stora markområden i tron att resecentrum skulle hamna där.

– Sammanlagt pratar vi kanske 30 000–40 000 nya bostäder. Det är storleksmässigt som en helt ny stad, men det handlar också om ett perspektiv på 40–50 år, säger Alisa Basic.

När Ostlänken väl är klar kan så småningom den gamla rälsen rivas upp på Stångebro och i centrala staden, där det attraktiva området vid ån går under arbetsnamnet Stadshamnen. Tekniska verken planerar också att flytta det gamla kraftvärmeverket för att bereda plats för stadsutveckling.

Beroende på spårdragningen räknar Alisa Basic med att 40–50 detaljplaner måste ändras – järnvägsplanen får inte strida mot en detaljplan. Mycket arbete väntar alltså för stadsplaneringsavdelningen.

– Men det är väldigt roligt. Äntligen får vi ta tag i det här. Det har vi väntat på i många år, säger Alisa Basic.

undefined

Ostlänken är en 16 mil lång dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping. Enligt den plan som gäller nu ska järnvägen också byggas vidare västerut från Linköping och ansluta till södra stambanan i närheten av Sjögestad.

Foto: Trafikverket

Fakta Ostlänken

Ostlänken är en 16 mil lång dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping. 25 procent av Ostlänken byggs på bro eller i tunnel.

Restiden mellan Linköping och Stockholm beräknas bli drygt en halvtimme kortare än med dagens tåg. Samtidigt frigörs plats på den gamla stambanan för bland annat godståg.

Tidsplan: Byggnation 2024–2034, öppning för trafik 2035.

Beräknad kostnad: 89 miljarder kronor (2017 års nivå). Trafikverket utreder nu åtgärder för att sänka kostnaden