Jättebro över Stångån när Ostlänken byggs


Dagens Kallerstadsbro är ungefär 15 meter bred. Den ska ersättas av en järnvägsbro med 80–90 meters bredd. Anna Lamberthz är kommunens projektledare för Ostlänken.
Linköpings nya resecentrum planeras några hundra meter norr om det nuvarande.
Korridoren för Ostlänken och området för nya Resecentrum är fortfarande relativt bred. Nu pågår arbetet med att bestämma mer exakt var spåren ska gå.

Linköpings nya resecentrum planeras några hundra meter norr om det nuvarande.

Foto: Victor Bomgren

90 meter bred bro över Stångån. Rivning av Kallerstadsbron och många byggnader. Nytt Resecentrum i upphöjt läge. 30 000–40 000 nya bostäder. Allt detta kan bli resultatet när Ostlänken byggs genom Linköping.

https://00b77a9a742b34f3368392d92833f615.safeframe.googlesyndication.com/safeframe/1-0-40/html/container.html

Linköping 26 mars 2023 05:00

I Linköping planerar nu både Trafikverket och kommunen för att kunna sätta spaden i marken 2028. Enligt tidsplanen ska Ostlänken vara klar för trafik år 2035.  

Än så länge är den korridor som valts ut förhållandevis bred. Den kommer in söder om Tallboda, fortsätter genom Torvinge och går längs Kallerstadsleden till ett nytt resecentrum strax väster om Stångån – för att sedan gå via Glyttinge, följa E4 och slutligen ansluta till den gamla stambanan i närheten av Sjögestad. Nu utreds mer exakt var inom den korridoren som spåren ska dras.

Samtidigt sitter en annan grupp på Trafikverket och utreder hur Ostlänken kan byggas billigare, detta på uppdrag av regeringen. Vad man kommer fram till där kan påverka Linköping. 

Ett möjligt sparförslag skulle till exempel kunna vara att stanna vid Resecentrum och inte bygga vidare västerut mot Sjögestad. Regeringen har nämligen skrotat planerna på nya stambanor från Linköping till Göteborg och Malmö och i uppdraget ingår att utreda vilka konsekvenser det ska få för Ostlänken. Trafikverksgruppen ska lämna sin rapport senast 30 juni.

En hel del kring Ostlänken är alltså fortfarande osäkert, men mycket annat har klarnat. Här är sju punkter som är bra att ha koll på:

undefined

Dagens Kallerstadsbro är ungefär 15 meter bred. Den ska ersättas av en järnvägsbro med 80–90 meters bredd. Anna Lamberthz är kommunens projektledare för Ostlänken.

Foto: Åke Alvin

• 80–90 meter bred bro byggs över Stångån.

Dagens järnvägsbro över Stångån är 10 meter bred. Den nya blir 80–90 meter – alltså ungefär lika bred som en fotbollsplan är lång. Att den behöver vara så bred beror bland annat på att det ska bli åtta spår (mot dagens två) och för att den kommer så nära stationen att man behöver ta hänsyn till de 400 meter långa plattformarna.

Bron planeras där Kallerstadsbron finns idag. Passagen över Stångån är trång. På den ena sidan finns reningsverket, som skulle vara dyrt, svårt och tidsödande att flytta på. Det gör att bron preliminärt hamnar bara några tiotal meter från Nykvarns sluss.

– Man har ändå bedömt att det är bättre att ha en bro här, där miljön redan är påverkad, än vid Stångebro. Ser man det ur de resandes perspektiv blir det en fin passage vid Nykvarn, kommenterar kommunens projektledare Anna Lamberthz.

• Kallerstadsbron rivs och en ny Kallerstadsled byggs.

När järnvägsbron byggs kommer bilbron att rivas. I stället planeras en ny Kallerstadsled med en bro längre norrut i Tornby. Roxengatan och Gillbergagatan är två av flera möjliga alternativ som utreds.

Ytterligare en bit norrut, nära E4, ska den nya Ullevileden stå klar runt årsskiftet 2025–2026. Men den beräknas inte kunna svälja all trafik och därför ska Kallerstadsleden ersättas. Den nya Kallerstadsleden kommer huvudsakligen att bekostas av Trafikverket.

undefined

Linköpings nya resecentrum planeras några hundra meter norr om det nuvarande.

Foto: Victor Bomgren

• Resecentrum placeras i Sankt Larsgatans förlängning, nära Tornet.

Kommunen planerade länge för en station på Stångebro, nära ån. Placeringen avfärdades när det visade sig att den nästan 100 meter breda bron i så fall skulle behöva gå diagonalt över Stångån, mitt i centrala Linköping. Ett tunnelalternativ visade sig sedan vara orimligt dyrt.

– Då blev det här en bra kompromiss. Det är ändå ett ganska centralt läge, några hundra meter från dagens Resecentrum. Och vi slipper barriäreffekten i det bästa vi har i Linköping, kommenterar kommunens stadsplaneringschef Alisa Basic. 

Järnvägsfrämjandet driver linjen att det vore bättre och billigare att utveckla dagens Resecentrum. Projektledare Anna Lamberthz anser inte att det går.

– Man skulle behöva bygga plattformar i ån för att få plats. Hela poängen med den valda placeringen är ju också att vi vill ha in ån i Linköpings vardagsrum. Dessutom blir Sankt Larsgatan en bra entré till staden, förbi de gamla lokstallarna och järnvägsparken.

undefined

”Det här kan en trevlig entré till Linköping, förbi de gamla lokstallarna och med S:t Larskyrkan att ta sikte mot”, säger Anna Lamberthz.

Foto: Åke Alvin

• Resecentrum i upphöjt läge har fördelar – men kan kosta miljarder.

En av de saker som utreds nu är om den nya järnvägsstationen ska byggas på marken eller uppe på en bro. Anna Lamberthz pekar på flera fördelar med ett upphöjt läge.

– Framför allt är det flexibelt. Det ger möjlighet att passera under bron på flera ställen och underlättar framtida ledningsdragningar, säger hon.

Med en upphöjd station slipper man gräva ner passager eller bygga broar för fotgängare och trafikanter. Underjordiska passager kan upplevas som otrygga och det finns risk för översvämningar.

Men en upphöjd station har nackdelar också. Spåren blir mer synliga, buller kan spridas längre och framför allt kan den bli dyr. Norrköpings kommun, som valt ett upphöjt resecentrum, har förbundit sig att betala 2,7 miljarder kronor av de 3,6 som det beräknas kosta. Trafikverket bekostar bara ett så kallat grundutförande, med perronger och trappor, men inget stationshus och inte extrakostnaden för ett upphöjt läge.

I Linköping är situationen lite annorlunda. Spåren måste vara lite upphöjda för att passera Stångån. 

– Men ett upphöjt stationsläge är dyrare än markförlagt. Vi har inga summor än, men det är ganska stora skillnader, säger Andreas Hult, projektledare på Trafikverket.

Om Linköpings nya station byggs upphöjt beräknas bron börja vid Gumpekullavägen och gå ner i markläge i höjd med Tornet.

Den 7 juni ska kommunen förorda ett alternativ, både när det gäller spårlinjedragning och höjdläge för stationen. Trafikverket räknar sedan med att gå vidare med ett par alternativ och utreda dem mer.

undefined

I Norrköping är det bestämt att Resecentrum ska byggas i upphöjt läge. Kommunen får där betala den största delen, preliminärt 2,7 miljarder kronor.

Foto: Norrköpings kommun

• Många byggnader måste rivas och företag tvingas flytta.

När Ostlänken byggs måste bland annat Lantmännens stora siloanläggning vid ån och flera fastigheter vid den nya stationen rivas. Två byggnader som ligger lite illa till, men som man räknar med att kunna ta sig förbi, är Tornet och Kallerstads räddningsstation.

Ostlänken ska gå genom Torvinge, men vilka företag som drabbas där är för tidigt att säga.

– Vi utreder flera alternativ. Det finns alternativ som inte berör så många fastigheter, och andra där vi behöver lösa in fler. På Torvinge är det ingen fastighet som ryker i alla alternativen, säger Andreas Hult.

När Trafikverket löser in en fastighet får fastighetsägaren 125 procent av marknadsvärdet. Det kommunala bolaget Resmex kommer att försöka hjälpa de berörda företagen att hitta nya lokaler.

– Det vi inte vill är att de här företagen flyttar från kommunen. Många av dem är i behov av billiga lokaler för sin verksamhet. Jag tror att det är nödvändigt att hitta affärsmodeller där fastigheten som löses in blir en biljett in i en förmånlig lokal, säger Erik Styrenius, vd på Resmex.

Kommunen räknar med att kunna erbjuda drabbade företag industrimark i framför allt Distorp, nära Gärstadsverket, där ett över 200 hektar stort verksamhetsområde planeras. Dessutom finns en del industrimark i Hackefors, vid flygplatsen (CavOk), Östra Malmskogen, Kåparp och Mjärdevi. 

• Stångådalsbanan ansluts inte till Linköpings nya resecentrum.

Trafikverket bedömer att det är alltför dyrt att dra Stångådalsbanan till Linköpings nya resecentrum och förordar i stället en station i norra Tannefors, nära Stångebro. Rälsen är sedan tänkt att ansluta till den gamla stambanan norrut för att möjliggöra trafik mot Norrköping. 

Att i stället ansluta söderut – mot nya resecentrum – skulle kräva dyra brolösningar, något som Trafikverket vill undvika.

Flera kommuner längs Stångådalsbanan och Tjustbanan har protesterat kraftigt mot de planerna. Men i Linköpings kommuns och Trafikverkets planering av Ostlänken utgår man just nu från att Stångådalsbanan inte ansluter till Linköpings resecentrum.

undefined

Skissen visar de områden där kommunen planerar bostäder. Spårlinjen och resecentrums placering har ännu inte slagits fast, detta är bara ett av flera förslag.

Foto: Linköpings kommun

• Linköping kan få 30 000–40 000 nya bostäder.

Parallellt med planeringen av järnvägsspåren skissar kommunen på hur staden ska utvecklas.

– Vi tänker börja med närområdet kring nya resecentrum. Vi vill att stationen ska finnas i ett sammanhang när den öppnas, säger stadsplaneringschef Alisa Basic.

Områdena längre norr och söder om stationen ska också utvecklas, liksom Steninge, norra Tannefors och Stångebro – där kommunen tidigare köpt upp stora markområden i tron att resecentrum skulle hamna där.

– Sammanlagt pratar vi kanske 30 000–40 000 nya bostäder. Det är storleksmässigt som en helt ny stad, men det handlar också om ett perspektiv på 40–50 år, säger Alisa Basic.

När Ostlänken väl är klar kan så småningom den gamla rälsen rivas upp på Stångebro och i centrala staden, där det attraktiva området vid ån går under arbetsnamnet Stadshamnen. Tekniska verken planerar också att flytta det gamla kraftvärmeverket för att bereda plats för stadsutveckling.

Beroende på spårdragningen räknar Alisa Basic med att 40–50 detaljplaner måste ändras – järnvägsplanen får inte strida mot en detaljplan. Mycket arbete väntar alltså för stadsplaneringsavdelningen.

– Men det är väldigt roligt. Äntligen får vi ta tag i det här. Det har vi väntat på i många år, säger Alisa Basic.

undefined

Ostlänken är en 16 mil lång dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping. Enligt den plan som gäller nu ska järnvägen också byggas vidare västerut från Linköping och ansluta till södra stambanan i närheten av Sjögestad.

Foto: Trafikverket

Fakta Ostlänken

Ostlänken är en 16 mil lång dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping. 25 procent av Ostlänken byggs på bro eller i tunnel.

Restiden mellan Linköping och Stockholm beräknas bli drygt en halvtimme kortare än med dagens tåg. Samtidigt frigörs plats på den gamla stambanan för bland annat godståg.

Tidsplan: Byggnation 2024–2034, öppning för trafik 2035.

Beräknad kostnad: 89 miljarder kronor (2017 års nivå). Trafikverket utreder nu åtgärder för att sänka kostnaden

”Slutstation i Tannefors blir döden för Tjustbanan”

Krösatågen som trafikerar Tjustbanan och Stångådalsbanan  kan få en ny slutstation i Tannefors när Ostlänken byggs och Linköping resecentrum flyttas.
Västervikspolitikerna Dan Nilsson (S) och Harald Hjalmarsson (M) gör gemensam sak i tågbanefrågan.

Krösatågen som trafikerar Tjustbanan och Stångådalsbanan kan få en ny slutstation i Tannefors när Ostlänken byggs och Linköping resecentrum flyttas.

Foto: Marie Kerrolf

Om Tjustbanan och Stångådalsbanan får ny slutstation i Tannefors blir det döden för järnvägslinjerna. Det fruktar politikerna i Västervik.

Västervik 14 februari 2023 14:09

När Ostlänken ska byggas är planen att stationen i Linköping ska flyttas. Nu meddelar Trafikverket att det, enligt nuvarande förslag, kommer innebära att tågen på Tjustbanan och Stångådalsbanan kommer att ha slutstation Tannefors.

Det innebär ett två kilometers glapp mellan stationerna, och byte till buss för de resenärer som vill resa vidare från Linköping.

– Det blir döden för Tjustbanan, säger Harald Hjalmarsson, kommunalråd i Västervik. 

– Mötet med Trafikverket hölls utifrån en skrivelse, eftersom vi inte hört någonting och det här kom som en fullständig kalldusch, säger Dan Nilsson (S).

Västervik går nu samman med flera av kommunerna i regionen och även i Östergötland, för att protestera mot planerna.

– Vi kommer att tillskriva generaldirektören och ordföranden i Trafikverkets styrelse för att påtala det här konstiga agerandet, säger Hjalmarsson.

– Det går emot Trafikverkets regeringsuppdrag att skapa tillgänglighet för människor i hela landet.

Samtidigt har regeringen tillsatt en utredning om de två banornas betydelse för regionförstoring, som ska vara färdig vid nästa årsskifte.

– Den utredningen behöver man inte göra om det här går igenom, säger Hjalmarsson.

En resa till exempelvis Stockholm kommer då, trots tidsvinsten med Ostlänken, att bli ungefär 30 minuter längre än i dag, och då med ett extra byte och buss från Tannefors till stationen i Linköping.

– Det är avgörande för oss att vi får behålla vår anslutning, säger Ulf Nilsson (L)

Ostlänken förväntas avslöja nya detaljer om Linköping

Den arkeologiska utgrävningen som föregår Ostlänken tros vara den största som någonsin
genomförts i Sverige. Nu, under 2023, kommer projektet till Linköping.
Foto: Anders Wiklund/ TT
Bygget av Ostlänken föregås av den kanske största
arkeologiska utgrävningen i Sverige någonsin. Nu
kommer den till Linköping – och förväntas avslöja nya
detaljer om staden.
Linköping 24 januari 2023 05:00
10
Ostlänken mellan Järna och Linköping är 16 mil lång. När den nya stambanan är klar kommer
den att passera platser som ända sedan sten-, järn- och bronsåldern varit viktiga för bosättning
och handel. Innan rälsen kan byggas genomförs arkeologiska utredningar och utgrävningar.
Redan nu har flera fynd gjorts – bland annat vid Resebromosse utanför Norrköping.

Ostlänken ska gå genom Linköping i den så kallade Steninge-korridoren. Det är mellan Tallboda och Bergsvägen som Trafikverket, tillsammans med länsstyrelsen, kommer att genomföra arkeologiska utredningar från och med i år.

Under 2022 beslutade Trafikverket att Ostlänken ska gå genom Linköping i den så
kallade Steninge-korridoren. Nu, under 2023, ska det arkeologiska arbetet påbörjas – något som kan påverka var den exakta spårlinjen dras.
– Det första steget är att ta reda på vilka kända fornlämningar som finns inom korridoren och vad som skulle kunna finnas men som inte är känt ännu. Vi går igenom historiska kartor och arkiv men vi ger oss också ut i fält för att inventera sträckan, säger Trafikverkets projektledare Magnus Johansson och fortsätter:

– Att vi genomför det här innan vi har en exakt spårlinje klar är dels på inrådan av
länsstyrelsen men också för vår egen skull. Om det är otroligt mycket fornlämningar i den ena delen av korridoren men inte den andra, samtidigt som vi väljer mellan två spårlinjer, är det ju något som vi tar hänsyn till i projekteringen.
Det är Trafikverket som ansöker om den arkeologiska undersökningen hos länsstyrelsen.
Därefter tar länsstyrelsen över ansvaret och upphandlar den aktör som utför arbetet.
Tidpunkten då spaden sätts i jorden kan dröja.
– När vi väl har en spårlinje klar går vi vidare till nästa utredningsskede och börjar gräva efter potentiella fornlämningarna. Jag tror inte att det kommer igång förrän nästa år, säger Magnus Johansson.

Hur många fynd räknar ni med att ni längs sträckan i Linköping?
– Mellan Järna och Tallboda har vi räknat med att hitta uppemot 650 fornlämningar. Det är väldigt svårt att veta vad resultatet blir i Linköping, det beror på spårlinjen, men det blir minst tio och kanske som mest 30–40 stycken.
– Vi vet till exempel att kullen bakom räddningstjänsten i Kallerstad är oerhört
fornlämningstät, fortsätter Magnus Johansson.
Vilken typ av fornlämningar kan ni hitta?
– Erfarenheten kring Linköping är att det finns mycket fornlämningar som vi inte känner till och det mest troliga är väl boplatser från brons- eller järnåldern – men det kan också handla om gamla gårdar och torp eller gravplatser.
Magnus Johansson är Trafikverkets projektledare i det arkeologiska arbetet. Han tror att projektet genom Linköping kommer att pågå under fem eller sex år.

Det sista steget i det arkeologiska arbetet är att avlägsna fyndet från platsen. Men det dröjer många år innan Linköpingsborna eventuellt kan ta del av de nya detaljerna kring stadens historia.

– Det här kommer ske över ganska många år. Jag skulle gissa på att det är minst 5–6 år fram i tiden innan sista steget är klart. Under varje fältsäsong kommer det minst vara ett dussintal arkeologer som jobbar i Linköping, säger Magnus Johansson.
Alla fynd längs Ostlänken ska placeras på Historiska museet i Stockholm. Däremot finns möjligheten för lokala tillfälliga utställningar.
– Inte bara längs sträckan genom Linköping utan också längs sträckan in mot staden kan det finnas många spännande fynd som absolut vore intressanta att ställa ut på ett regionalt museum, till exempel Östergötlands museum.

– I projekt Ostlänken blir vi ibland lite fartblinda. Men tittar man på det utifrån skulle sträckan, bara genom Linköping, räknas som ett ganska stort arkeologiskt projekt, fortsätter Magnus Johansson.

Förre Ordföranden i Samhällsbyggnadsnämnden Muharrem Demirok, är dömd för misshandel vid två tillfällen.

Corren 20 december 2022 14:34

Riksdagsledamoten Muharrem Demirok, som kandiderar till att bli Centerpartiets nya ledare, är dömd för misshandel vid två tillfällen, rapporterar Corren.

Den första domen föll 1995 och ska enligt Demirok ha haft sin upprinnelse i ett bråk på den gymnasieskola där han gick. Andra gången han dömdes var 1999 efter vad Demirok beskriver som ”ett onödigt tjafs” på en studentfest.

Demirok informerade nyligen valberedningen om domarna.

– Även om det är två misstag som ligger långt bak i tiden är det frågor som har legat djupt inne i mig, behäftade med ånger och en hel del skam. Det är viktigt att medlemmarna har all information innan valet ska göras, säger Demirok till tidningen.

På en fråga om han tror att detta i praktiken innebär slutet för hans kandidatur svarar han:

– Nej, det tror jag inte. Jag hoppas jag kan få definieras av den jag är i dag och min politiska gärning, inte vad som hände för 24 eller 28 år sen.

 Klas Widestrand/TT

Kritik mot regeringens tågbesked: ”Katastrof”

Corren 23 december 2022 12:00

Regeringen går nu vidare med sina tågplaner, som bland annat innebär ett stopp för höghastighetsbanor. .

Regeringen lägger höghastighetstågen på is. Samtidigt avbryts planeringen för sträckan Hässleholm–Lund, medan Göteborg–Borås pausas i väntan på en ny utredning. –Det är en katastrof för Västsverige, säger Ulf Olsson (S), kommunalråd i Borås, till TT.

Högerpartierna M, KD, L och SD har tidigare meddelat att de stoppar satsningen på höghastighetståg på sträckorna Stockholm–Göteborg samt Stockholm–Malmö som den förra regeringen ville genomföra.

Nu tar regeringen nästa steg och drar i gång nya utredningar av tre etapper.

Trafikverket får samtidigt i uppdrag att snarast avsluta planeringsarbetet med sträckan Hässleholm–Lund och att pausa projektet Göteborg–Borås till i höst.

”Regeringen vill att de satsningar som görs på järnväg i första hand ska underlätta för arbetspendling och godstrafik eftersom det främjar jobb och tillväxt. Vår inriktning är att de järnvägssatsningar som görs ska vara mer kostnadseffektiva än om den ursprungliga planen för nya stambanor för höghastighetståg hade fullföljts”, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett pressmeddelande.

”Helt orealistiskt”

Ulf Olsson (S), som är kommunalråd i Borås, är skarpt kritisk mot beslutet att utreda sträckan Göteborg–Borås ytterligare.

– Vi har redan Sveriges långsammaste järnväg, så det är helt orealistiskt att utgå från befintlig järnväg, säger han.

– Vi är Sveriges tredje största pendlingsområde och har ingen fungerande järnväg. Så utifrån sett är regeringens politik en katastrof. Och att man släpper det här dagen innan julafton är väl rätt symptomatiskt.

Per Tryding, vice vd för Sydsvenska handelskammaren, är också kritisk.

– Nu försvinner den enda större satsningen i Skåne som ligger i planen och då låg Skåne redan långt bakom Göteborg och Stockholm, säger han.

– Det kommer att bli problematiskt och en sak som är helt säker att det kommer att ta mycket längre tid, oavsett vad man beslutar. Det är väldigt konstigt att man väljer att först avbryta och sedan analysera, i stället för att göra tvärtom.

”Prioriterar upprustning”

Uppdragen till Trafikverket innebär samtidigt att det inte blir någon fortsatt planering av de så kallade centrala systemdelarna av de nya stambanorna, mellan Linköping och Borås respektive till Hässleholm via Jönköping.

”Regeringen prioriterar upprustning av befintlig järnväg, bättre vägstandard och utbyggd laddinfrastruktur, före investeringar i höghastighetståg”, säger Andreas Carlson.

Oppositionen kallar dock beskedet för ”dråpslag” och ”sämsta tänkbara”.

”Regeringens besked om stoppad järnvägsutbyggnad är ett ytterligare dråpslag mot Sveriges möjligheter att långsiktigt få ett hållbart transportsystem”, säger Daniel Helldén, Miljöpartiets trafikpolitiska talesperson, i en skriftlig kommentar.

”Sämsta tänkbara besked från regeringen dagen före julafton. Sverige behöver ökad kapacitet för både gods och arbetspendling. Då kan man inte som regeringen nu gör, sänka projekt som behöver komma i gång så fort det bara går”, säger Ulrika Heie, Centerpartiets infrastrukturpolitiska talesperson.

Fakta: Nya utredningar

I samband med beskedet tidigare i år om att höghastighetssatsningen avbryts meddelade regeringen att tre av tågetapperna, som redan ingår i den nationella planen för transportinfrastrukturen 2022–2033, behövde en separat analys.

Nu tillsätts tre utredningar om etapperna:

För Ostlänken (Järna till Linköping) får Trafikverket i uppdrag att försöka hitta sätt att minska på kostnaderna, ”dock utan att det ska försena arbetet med Ostlänken nämnvärt”.

Planeringen för sträckan Göteborg–Borås pausas till 30 september nästa år i väntan på en utredning om en modifierad lösning ”utan att trafikstarten ska försenas”.

När det gäller Hässleholm–Lund ska det nuvarande planeringsarbetet avslutas snarast. I stället får en utredning i uppdrag att granska alternativa åtgärder för järnvägssystemet i Skåne, främst på sträckan Hässleholm–Lund men även på andra delar av banan.

Bygg Ostlänken – men gör det billigare!

Corren 23 december 2022 11:49

Regeringen vill bygga Ostlänken billigare, Ostlänken mellan Linköping och Järna ska byggas, men Trafikverket uppmanas återigen att hitta besparingar.

Det är regeringens besked till Trafikverket. Däremot skrotasplanerna på nya stambanor från Linköping till Malmö och Göteborg.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2023 att den inte vill fullfölja utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg. Den sade samtidigt att de tre sträckor som redan är beslutade – och ingår i nationell plan – ska analyseras ytterligare. Ostlänken är en av dem. Analysen är nu gjord och Trafikverket får nya direktiv att rätta sig efter. Arbetet med Ostlänken mellan Linköping och Järna tillåts fortsätta. Men Trafikverket uppmanas samtidigt att ”identifiera och vidta kostnadsreducerande åtgärder”. Åtgärderna får dock inte försena bygget av Ostlänken nämnvärt.
Däremot blir det, enligt det nya beslutet, ingen fortsättning söderut från Linköping. Den förra regeringens plan var annars att på sikt bygga höghastighetsbanor från Linköping via Jönköping till Malmö och Göteborg.
Sträckan Hässleholm–Lund ingår i nationell plan, men det projektet ska trots det avslutas omedelbart. Det pågående arbetet med sträckan Borås–Göteborg ska ta paus, i väntan på vidare utredning.
Regeringen motiverar besluten med att den prioriterar upprustning av befintlig järnväg, bättre vägstandard och utbyggd laddinfrastruktur före investeringar i höghastighetståg.
– Regeringen vill att de satsningar som görs på järnväg i första hand ska underlätta för arbetspendling och godstrafik eftersom det främjar jobb och tillväxt, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i ett pressmeddelande.
/Åke Alvin

Beskedet: Omtag på allt – inklusive Ostlänken

Motion ang höghastighetsjärnväg

Beskedet: Omtag på allt – inklusive Ostlänken från corren 22-10-03

Beskedet från Helena Gellerman (L) en av dem som skrivit motionen om nej till höghastighetståg är tydligt. Alla planer, inklusive Ostlänken, stoppas och en ny kapacitetsutredning ska  titta på hur man sen ska gå vidare.

”Jag vill inte föregå den utredningen. Den ska titta på hur man löser det på bästa sätt. Det finns en kapacitetsbrist och den måste vi lösa och det är troligen med ny järnväg men sen hur det ska se ut måste utredningen få titta på”, säger Helena Gellerman.

Motionen som också är författad av Tomas Morell (SD), Maria Stockhaus (M) och Magnus Jacobsson (KD) är partiernas officiella hållning i frågan.

”Den är förankrad i respektive parti”, säger Helena Gellerman.

Det handlar om att få kontroll på kostnaderna, menar hon.

”Grejen är att vi vill se över hela projektet med höghastighetståg. Det finns ingen finansiering till hela projektet. Det behöver man ha över blockgränserna om man ska starta ett sånt här stort projekt. Nu har kostnadsutvecklingen varit dramatisk.”

Ostlänken har planerats och projekterats i över 20 år. Nu ska det utredas igen?

”Men kanske inte i skarpt läge förrän de sista åren. Vi vill prioritera arbetspendling och godstrafik. Den nära arbetspendlingen är det som ger jobb och tillväxt . Vi ska  inte fokusera på ändstationerna.”

”Utredningen får titta på den relativa restidsvinsten. När vi lägger så mycket pengar är det viktigt att vi underlättar för människor längs sträckorna att ta sig till jobbet.”

Det är väl det man hela tiden har hävdat att Ostlänken ska göra. Skapa större arbetsregioner och öka möjlighet till arbetspendling?

”Det är det man måste se över. Inte fokusera på  höghastighetståg utan på arbetspendling och godstrafik och vad innebär det för sträckan. Sen är det kapacitetsbrist på många av sträckorna och det måste vi rätta till”, säger Helena Gellerman.

Ska man tolka det som att ny järnväg för 220 kilometerståg är ok men inte 320 kilometer?

”Vi vill inte sätta en specifik kilometergräns. Det får utredningen titta på”.

”Det här ska ses som ett omtag och att vi får bort höghastighetsfokuset och  att vi tittar på vad det innebär för satsningarna”

Så när ni tar över blir det stopp för de järnvägsplaner som ligger, inklusive Ostlänken, en ny utredning ska titta över allt och sen får vi se vad som genomförs?

”Ja, så blir det och jag utgår från att den utredningen kommer igång fort och kan jobba på bra.”

I Norrköpings fall har det till exempel gjorts stora investeringar, fastigheter har inlösts och ett samfinansieringsavtal har tecknats med Trafikverket för bygge av en ny station. Ska sådana kommuner kompenseras på något sätt?

”Jag kan inte gå in på sådana detaljer. Det är en sak som kapacitetsutredningen får titta på så får man se. De får komma med förslag på hur man ska göra”, säger Helena Gellerman

Helena Gellerman (L), klimatpolitisk talesperson för Liberalerna och medförfattare till motionen om nej till höghastighetståg.

Helena Gellerman (L), klimatpolitisk talesperson för Liberalerna och medförfattare till motionen om nej till höghastighetståg.

22:17:42

Zenaida Hadzimahovic

Linköping: Niklas Borg (M) om Ostlänken

Niklas Borg (M), avgående kommunstyrelseordförande i Linköping gör samma tolkning av motionen som Sophia Jarl (M), tillträdande kommunstyrelseordförande i Norrköping:

”Jag har tagit del av motionen precis nu. Vad jag kan förstå så påverkar det inte Ostlänken, men jag söker partiledningen hos oss för att få det bekräftat. Jag ser att Sophia Jarl gör samma tolkning som jag”.

Niklas Borg (M)

Niklas Borg (M)

20:26:04

Mikael Pihlblad

”Kan förstå att man tänker på kostnaden”

Att den nya tilltänkta regeringen drar i handbromsen när det gäller kostnaderna är förståeligt, menar Sophia Jarl.

”Jag tycker inte det är konstigt att man tycker att det är förknippat för stora osäkerheter kring kostnader med tanke på den inflation och räntekostnader som är nu.  Det gäller samma sak för oss i kommunen. Jag kan förstå att en ny regering måste beakta allt sådant.”

Det är mycket av Norrköpings planering som står och faller med Ostlänken. Ny station och annat, hur ser du på det?

”Det blir bara spekulationer. Vi har inga andra besked i dag utan fortsätter som planerat under hösten och kommande år.”

Spelar 250 kilometer eller 320 kilometer någon roll?

”Utifrån ett Norrköpingsperspektiv har vi alltid tänkt 250 kilometer.”

Mycket av Norrköpings framtida planering är beroende av att Ostlänken blir verklighet. Bland annat en ny Centralstation.

Mycket av Norrköpings framtida planering är beroende av att Ostlänken blir verklighet. Bland annat en ny Centralstation.

20:06:00

Mikael Pihlblad

”Handlar om arbetspendling”

Sophia Jarl (M) menar att det nej till höghastighetståg som de fyra representanterna från M, KD, L och SD lämnat in är ett nej till hastigheten 320 kilometer i timmen.

”Det handlar om vilken typ av tåg det ska byggas järnväg till. Det de säger i dag är att inte satsa på de 70 kilometer extra från 250 till 320 kilometer i timmen.”

Så du känner dig trygg i att Ostlänken fortsätter som planerat?

”Ostlänken handlar väldigt mycket om arbetspendling och det har hela tiden varit syftet med Ostlänken och de fyra delsträckor som är planerade. Arbetspendling är något man vill prioritera från den nya regeringen och ja , jag känner mig trygg. I dagsläget har vi inga andra besked och jag tänker inte spekulera i om det här skulle vara negativt. Tvärtom, har vi inga andra besked är det som är sagt det som gäller.”

”Eftersom det är arbetspendling som man uttrycker är prio 1  så ser jag inte hur Ostlänken inte skulle vara en del av den fortsatta projekteringen”, säger Sophia Jarl.

Tänkt tunnelpåslag för Ostlänken i Kolmårdsbranten

Tänkt tunnelpåslag för Ostlänken i Kolmårdsbranten

19:50:33

Mikael Pihlblad

Sophia Jarl (M): ”Har haft kontakt med partiet”

Sophia Jarl (M), tillträdande kommunstyrelseordförande i Norrköping, tror inte att partiernas nej till höghastighetståg påverkar planeringen av Ostlänken.

”Man kan läsa motionen på olika sätt. Vi har inte fått några nya besked till Norrköping idag om att Ostlänken inte ska realiseras. Vi tolkar det som att man går vidare med 250 kilometer i timmen-tågen men inte 320 kilometerstågen. Vi har inga besked om att det skulle vara någon förändring i planeringen för Ostlänken eller de andra delsträckorna som varit uppe”, säger Sophia Jarl.
Har du haft kontakt med partiet nu?

”Lite kort kontakt under kvällen har jag haft och det beskedet jag får är precis det jag säger. Det finns ingenting i dagsläget om några detaljändringar kring Ostlänken. Det som är sagt tidigare är det som fortfarande gäller.”

19:38:08

Malin Ahnoff

Motionen som lämnades in till trafikutskottet under måndagen är en följdmotion till skrivelsen ”Nationell planering för transportinfrastrukturen 2022–2033”, en skrivelse som den S-ledda regeringen lämnade in i somras. 

Den nya motionen är undertecknad av Thomas Morell (SD), Maria Stockhaus (M), Magnus Jacobsson (KD) samt Helena Gellerman (L). 

19:34:32

Malin Ahnoff

”Riskerar att tränga undan andra nödvändiga investeringar”

Partiernas representanter menar i motionen att behoven av infrastruktursatsningar är stora i Sverige och att en satsning på höghastighetsjärnväg ”riskerar att tränga undan andra nödvändiga investeringar.”

19:32:35

Malin Ahnoff

Kritiska mot regeringens beslut

”Regeringen har dock valt att bortse från faktiska kostnader och kritik från forskare, Trafikverket och RRV. Regeringen har fortsatt att driva på den största enskilda infrastruktursatsningen på många decennier fullt medveten om att projektet är underfinansierat och att kostnader för bärande delar inte finns med i beräkningen”, skriver M, KD, SD och L i motionen. 

Nej till höghastighetsjärnväg?

Nej till höghastighetsjärnväg – besked från M, KD, L och SD

Publicerat 22-10-03 kl 17.50

  • Den regering som Moderatledaren Ulf Kristersson vill bilda kommer inte att bygga höghastighetsjärnväg.
  • Den slutsatsen kan dras av en gemensam motion som partierna på högersidan har lämnat in i riksdagen i dag.
  • I en gemensam följdmotion – som företrädare för partierna i dag har lämnat in till riksdagens trafikutskott, vid sidan av förhandlingarna – säger man nej till att bygga höghastighetsjärnväg.

Lova Olsson
lova.olsson@sverigesradio.se

https://sverigesradio.se/artikel/nej-till-hoghastighetsjarnvag-besked-fran-m-kd-l-och-sd

Ändstation i Tannefors döms ut: ”En katastrof”

"Det allra bästa vore att utveckla vårt nuvarande resecentrum. Det finns plats för Ostlänken där", anser Bengt Walla, Järnvägsfrämjandet.
"Vi avvaktar Trafikverkets utredning", säger kommunalrådet Niklas Borg (M).

”Det allra bästa vore att utveckla vårt nuvarande resecentrum. Det finns plats för Ostlänken där”, anser Bengt Walla, Järnvägsfrämjandet.

Foto: Åke Alvin

Att göra Tannefors till ändstation skulle vara dödsstöten för Stångådalsbanan och Tjustbanan, anser Järnvägsfrämjandet.

Linköping 7 september 2022 05:00

Trafikverket utreder flera alternativ för hur man ska göra med Stångådals- och Tjustbanan den dag Ostlänken byggs genom Linköping:

  • Ny sträckning från Tannefors till Steninge, där en ny station byggs, gemensam med Ostlänken och södra stambanan.  
  • Tannefors station blir ändstation, med bussar till och från nya resecentrum.
  • Stångådalsbanan svänger av österut före Linköping och ansluter till södra stambanan i riktning mot Norrköping.
  • Ett spår behålls in till dagens resecentrum.

Bengt Walla, som är ordförande i Järnvägsfrämjandet östra Götaland, anser att det vore en katastrof för de båda banorna att göra Tannefors till ändstation.

– Det skulle försämra resandeunderlaget så mycket att det på sikt innebär en nedläggning av de båda banorna. Region Östergötland och Östgötatrafiken har redan underminerat resandeunderlaget, bland annat genom att sätta in expressbussar till Kisa och Åtvidaberg på ungefär samma tider som tågen, säger Bengt Walla.

Kommunstyrelsens ordförande Niklas Borg (M) vill i det här läget inte säga vilket alternativ som Linköpings kommun förespråkar. 

– För Linköpings del finns det fördelar och nackdelar, både med nya spår till Steninge och med Tannefors som ändstation. Nu låter vi Trafikverket göra sin utredning och presentera den. Jag vill inte föregå den, säger han.

– I lokaliseringsutredningen har Trafikverket uttalat att Stångådalsbanan ska ansluta till den nya stationen, så det är det som ligger till grund för vår planering just nu. Men jag är inte överraskad att Trafikverket utreder saken. Det bottnar i kostnadsreduceringsuppdraget som Trafikverket har för Ostlänken, fortsätter Niklas Borg.

undefined

”Vi avvaktar Trafikverkets utredning”, säger kommunalrådet Niklas Borg (M).

Foto: Åke Alvin

Järnvägsfrämjandet har hela tiden drivit linjen att det bästa vore att utveckla dagens resecentrum och dra Ostlänken den vägen.

– Steninge är en kompromiss. Det är det näst bästa alternativet för oss. Det är det näst bästa även för Trafikverket, som hellre skulle vilja ha Ostlänksstationen vid E4 och det näst bästa för kommunen, som hade velat ha en tunnel. Steninge är en kompromiss, den minsta gemensamma nämnaren, säger Bengt Walla.

Walla tror inte att det sista ordet är sagt när det gäller stationsplaceringen för Ostlänken.

– När kommunen ser hur mycket man måste betala för en ny station vid Steninge kommer det att ifrågasättas. Uppskattningsvis kommer det att kosta kommunen runt 4 miljarder kronor. Vår lösning är tio gånger billigare, säger han.