Ny station för Tjustbanan likvärdig enligt Trafikverket
Den långa röda rektangeln markerar var Tjustbanans nya slutstation skulle ligga. Den röda punkten visar läget för dagens stopp i Tannefors. Den bruna rektangeln i övre delen av bilden visar det ungefärliga läget för den nya centralstationen.
”När vi åker tåg hit till vårt sommarhus vill vi ofta göra ett stopp i Linköping. Jag undrar om de har gjort en ordentlig undersökning om vem som gynnas och vem som missgynnas av det här. Vi vill gärna fortsätta åka tåg då det är mycket smidigare än buss.”, säger Pernilla Leviner.
Foto: Cajsa Joelsson
Tjustbanan kommer inte få någon direktanslutning till den nya centralstationen i Linköping när Ostlänken byggs. ”Det är förskräckligt”, säger Åtvidabergsbon Bengt Kindstrand.
Åtvidaberg 30 juni 2023 05:00
Tjustbanans direktanslutning från Åtvidaberg till Linköpings nya centralstation kan försvinna. Det presenterade Trafikverket i sitt regeringsuppdrag om Ostlänken på måndagen.
Slutstationen för de som åker från Åtvidaberg och Västervik kommer istället befinna sig några kilometer bort från centralstationen i det som kommer kallas ”Nya Tannefors”.
”Det är väldigt tråkigt att höra att tåget inte kommer stanna i Linköpings resecentrum. Det blir mycket krångligare då”, säger Alicia Kardell som ofta brukar pendla mellan Åtvidaberg och Linköping.
Foto: Cajsa Joelsson
Kalmar regions styrelseordförande Angelica Katsanidou (S) är inte förvånad över beslutet.
– Ja det kom inte som en överraskning tyvärr, jag är inte jätteförvånad. Vi har förstått att det har lutat åt det här hållet, säger Angelica Katsanidou.
Angelica Katsanidou menar att det kommer minska trafiken kraftigt till Kalmar län.
– Vi ser i statistiken att de allra flesta som reser från länet ska vidare, att man inte stannar i Linköping. Ju fler byten man har, desto svårare blir beslutet att åka med tåget.
”När vi åker tåg hit till vårt sommarhus vill vi ofta göra ett stopp i Linköping. Jag undrar om de har gjort en ordentlig undersökning om vem som gynnas och vem som missgynnas av det här. Vi vill gärna fortsätta åka tåg då det är mycket smidigare än buss.”, säger Pernilla Leviner.
Foto: Cajsa Joelsson
Pernilla Leviner och dottern Anna Hägglund Leviner har sommarhus i Åtvidaberg och brukar ofta göra ett stopp i Linköping för att ta sig dit. De båda är kritiska mot beslutet.
– Jag undrar om de har gjort en ordentlig undersökning om vem som gynnas och vem som missgynnas av det här, säger Pernilla Leviner.
“Jag förstår inte varför de haft tanken att göra det här överhuvudtaget. Vad tjänar man i tid? Och hur mycket pengar har det kostat att utreda det här, och det är ännu inte färdigt. Jag tycker det är förskräckligt. Det finns andra saker att lägga pengar på”, säger Bengt Kindstrand.
Foto: Cajsa Joelsson
Åtvidabergsbon Bengt Kindstrand anser att beslutet är förskräckligt.
– Jag tycker det är skit, det finns andra saker att lägga pengar på, säger Bengt Kindstrand.
Tjustbanan kommer inte längre att stanna på resecentrum i Linköping. Arkivbild.
Kristina Edlund (S), kommunstyrelsens ordförande i Linköping, meddelar att kommunen kommer att föra en dialog med Trafikverket under hösten. Målet är att hitta en lösning för Ostlänkens väg ut ur Linköping.
Foto: Dennis Petersson
Trafikverkets åtgärder för att göra Ostlänken billigare kan försena projektet ännu mer. ”Det är vi inte nöjda med”, säger Kristina Edlund (S), kommunstyrelsens ordförande i Linköping.
Linköping 28 juni 2023 16:03
I december förra året avbröt regeringen planeringen av nya stambanor i Sverige och gav samtidigt ett tydligt direktiv till Trafikverket. Myndigheten fick i uppdrag att minska byggnationskostnaderna för Ostlänken mellan Linköping och Järna. Under måndagen presenterade Trafikverket sina förslag, som bland annat innebär att sträckan ut ur Linköping, mot Sjögestad och Vikingstad, avbryts helt samtidigt som åtta järnvägsspår genom Linköping reduceras till sex.
– Vi är positiva till att Steninge fortfarande är huvudstationen och vi är inte speciellt förvånade över förslaget att minska antalet spår. Det ligger i linje med det uppdrag som regeringen har gett där fokus ligger på det regionala resandet istället för en sammanlänkad höghastighetsbana som de tidigare har sagt, säger kommunstyrelsens ordförande i Linköping, Kristina Edlund.
Trots Trafikverkets besparingsåtgärder ska den nya stationen i Linköping fortsatt byggas vid Steninge. Däremot ska antalet spår bli sex stycken istället för åtta.
Foto: Victor Bomgren
Vad blir egentligen konsekvensen av färre spår?
– Tanken var att det skulle finnas ett antal tåg som skulle gå mellan Malmö och Stockholm med väldigt få stopp. Min bedömning är att det är dem man plockar bort nu. Nu planerar man istället för fler stopp längs sträckan för att förbättra regional arbetsmarknadspendling.
Trafikverkets bedömning är alla åtgärder, som syftar till att minska byggnationskostnaderna, riskerar att försena projektet i ytterligare två år.
– Det är vi oroade över givetvis. Det finns redan i dag väldigt stora behov av att få till en bättre järnväg och vi har många Linköpingsbor som dagligen är frustrerade över problem med spåren, säger Kristina Edlund och fortsätter:
– Ur ett samhällsbyggnadsperspektiv står vi ju också och väntar på att få bygga den stad som vi så länge har pratat om.
Ostlänken kan försenas ännu mer. Det oroar kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S) som här syns tillsammans med Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson.
Foto: Dennis Petersson
En stor fråga som nu hänger i luften, efter Trafikverkets senaste besked, är hur Ostlänken ska ta sig ut ur Linköping. Den nya järnvägen måste kopplas samman med de spår som redan i dag finns söderut mot Malmslätt, Vikingstad och Mjölby.
– Vi ser gärna att den kopplingen sker utanför staden och att järnvägen kommer ut ur Linköping i samband med att vi bygger den nya stationen. Annars är risken att vi under många år har stora byggnationer runt infrastrukturen i centrala Linköping vilket påverkar trafiken och kollektivtrafiken. Vi kommer att föra en dialog med Trafikverket under hösten för att ta fram den lösningen, säger Kristina Edlund.
Trafikverket föreslår att det byggs en ny järnvägsstatiojn i Steninge, men den får färre spår än vad som tidigare utlovats.
Foto: Victor Bomgren
Trafikverket föreslår i en ny rapport en rad åtgärder som ska göra det billigare att bygga Ostlänken. Bland annat föreslås att arbetet med järnvägsplanen mellan Linköping och Sjögestad avbryts och att stationen i Steninge får färre spår.
Linköping 26 juni 2023 10:49
I december förra året beslutade regeringen att avbryta planeringen av nya stambanor. Beskedet var dock att Ostlänken skulle byggas som planerat. Samtidigt fick Trafikverket i uppdrag att föreslå åtgärder som minskar kostnaden för att anlägga den nya järnvägen mellan Linköping och Järna.
Trafikverket föreslår att arbetet med järnvägsplanen mellan Linköping och Sjögestad ska avbrytas. Den aktuella sträckan skulle ha kostat cirka 2,5 miljarder kronor att anlägga.
Samtidigt föreslår Trafikverket att det planerade stationsläget för den nya järnvägsstationen behålls. Det innebär alltså att en ny station kommer att byggas i Steninge – men då med en så kallad integrerad stationslösning och inte en separerad station. Den lösning som föreslås innebär färre spår än en separerad station.
– Det tidigare systemet var helt separerat och hade mycket höga krav på punktlighet. Vi ville ha ett system som bara kunde ha de snabba tågen och separera dem från övrig trafik. Nu har vi fått ett uppdrag från regeringen som innebär att banorna ska vara mer regionalt anpassade, säger Ann Sofie Atterbrand, verksamhetsstyrningschef med ansvar för nya stambanor på Trafikverket.
I det tidigare förslaget fanns åtta järnvägsspår genom Linköping. Det nya förslaget innebär att det blir sex banor.
– Det gör det lite tightare för resenärerna i positiv mening. Stationsområdet blir lite mindre så det blir lättare att ta sig mellan spåren. Vi ser fortfarande att vi kommer att snabba tåg på Ostlänken, men det möjliggör att till exempel snabba regionaltåg också kan nyttja banorna. Det påverkar kapaciteten väldigt mycket, säger Atterbrand.
Trafikverket skriver: ”Med mer integrerade stationslösningar i Norrköping och Linköping blir det möjligt för andra tågupplägg att nyttja den nya banan. Det innebär exempelvis att det blir möjligt för regionaltåg från Katrineholm att växla spår i Norrköping och komma snabbare till Linköping. Godstrafiken kommer även fortsättningsvis att nyttja befintliga stambanor.” En integrerad station i Steninge förväntas spara mellan 1 och 2 miljarder kronor.
– Tidigare hade vi högre punktlighetskrav för Ostlänken än vad vi hade för andra delar av systemet. 95 procent är fortfarande en hög tillgänglighet. Vi anser att det blir en lika bra lösning, säger Attebrand.
Att behålla den befintliga järnvägsstationen i Linköping anses visserligen spara upp till 4,5 miljarder kronor. Men en sådan lösning anser inte Trafikverket vara realistisk. Anledningen är att en sådan lösning helt saknar acceptans av kommunen. Att behålla stationen skulle kräva ”stora omtag process- och tidsmässigt”. Dessutom skulle trafikstörningarna bli stora under byggtiden.
Linköpings kommun har i kontakter med Trafikverket framhållit att det är viktigt för staden att hela järnvägsanläggningen färdigställs i en sammanhållen tidsperiod – detta för att ”möjliggöra stadsutveckling och inte minst stadsläkning efter att järnvägen färdigställts”.
Trafikverket vill nu inleda en dialog med Linköpings kommun om hur det i framtiden ska vara möjligt att anlägga fler spår västerut från Linköping – utan att det begränsar stadsutvecklingen. Utformningen av den nya stationen, anslutande spårlinjer och sidosystem samt den lämpligaste anslutningspunkten mot Södra stambanan ska utredas.
Trafikverket bedömer att Ostlänken – med de föreslagna kostnadsbesparande förslagen – totalt kommer att kosta 91,4 miljarder kronor att bygga – vilket är ungefär samma prislapp som tidigare.
”Trafikverket har bedrivit, och kommer fortsätta att bedriva, ett aktivt arbete med att identifiera kostnadsreducerande åtgärder. Dessa tillsammans med uppdaterade kostnadssäkringar och justering av bland annat Linköpings station i form av färre spår, har inneburit minskade kostnader”, skriver myndigheten.
En ny värdering av omvärldsfaktorer, som marknadsläget och en fördjupad kunskap om de geotekniska förutsättningarna för tunneln ut ur Norrköping, har samtidigt inneburit ökade kostnader.
Trafikverkets föreslagna åtgärder för att minska kostnaderna kommer att leda till att hela projektet försenas med mellan ett och två år. ”Ett fördjupat arbete kring hur detta påverkar det totala genomförandet, och hur trafikstarten påverkas, kommer att göras under hösten 2023”, skriver Trafikverket.
Ostlänken
Ostlänken är en 16 mil lång dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping. 25 procent av Ostlänken byggs på bro eller i tunnel.
Restiden mellan Linköping och Stockholm beräknas bli drygt en halvtimme kortare än med dagens tåg. Samtidigt frigörs plats på den gamla stambanan för bland annat godståg.
Beräknad kostnad: 91,4 miljarder kronor.
Trafikverket har utrett åtgärder för att sänka kostnaden.
Linköpings nya resecentrum planeras några hundra meter norr om det nuvarande.
Foto: Victor Bomgren
90 meter bred bro över Stångån. Rivning av Kallerstadsbron och många byggnader. Nytt Resecentrum i upphöjt läge. 30 000–40 000 nya bostäder. Allt detta kan bli resultatet när Ostlänken byggs genom Linköping.
I Linköping planerar nu både Trafikverket och kommunen för att kunna sätta spaden i marken 2028. Enligt tidsplanen ska Ostlänken vara klar för trafik år 2035.
Än så länge är den korridor som valts ut förhållandevis bred. Den kommer in söder om Tallboda, fortsätter genom Torvinge och går längs Kallerstadsleden till ett nytt resecentrum strax väster om Stångån – för att sedan gå via Glyttinge, följa E4 och slutligen ansluta till den gamla stambanan i närheten av Sjögestad. Nu utreds mer exakt var inom den korridoren som spåren ska dras.
Samtidigt sitter en annan grupp på Trafikverket och utreder hur Ostlänken kan byggas billigare, detta på uppdrag av regeringen. Vad man kommer fram till där kan påverka Linköping.
Ett möjligt sparförslag skulle till exempel kunna vara att stanna vid Resecentrum och inte bygga vidare västerut mot Sjögestad. Regeringen har nämligen skrotat planerna på nya stambanor från Linköping till Göteborg och Malmö och i uppdraget ingår att utreda vilka konsekvenser det ska få för Ostlänken. Trafikverksgruppen ska lämna sin rapport senast 30 juni.
En hel del kring Ostlänken är alltså fortfarande osäkert, men mycket annat har klarnat. Här är sju punkter som är bra att ha koll på:
Dagens Kallerstadsbro är ungefär 15 meter bred. Den ska ersättas av en järnvägsbro med 80–90 meters bredd. Anna Lamberthz är kommunens projektledare för Ostlänken.
Foto: Åke Alvin
• 80–90 meter bred bro byggs över Stångån.
Dagens järnvägsbro över Stångån är 10 meter bred. Den nya blir 80–90 meter – alltså ungefär lika bred som en fotbollsplan är lång. Att den behöver vara så bred beror bland annat på att det ska bli åtta spår (mot dagens två) och för att den kommer så nära stationen att man behöver ta hänsyn till de 400 meter långa plattformarna.
Bron planeras där Kallerstadsbron finns idag. Passagen över Stångån är trång. På den ena sidan finns reningsverket, som skulle vara dyrt, svårt och tidsödande att flytta på. Det gör att bron preliminärt hamnar bara några tiotal meter från Nykvarns sluss.
– Man har ändå bedömt att det är bättre att ha en bro här, där miljön redan är påverkad, än vid Stångebro. Ser man det ur de resandes perspektiv blir det en fin passage vid Nykvarn, kommenterar kommunens projektledare Anna Lamberthz.
• Kallerstadsbron rivs och en ny Kallerstadsled byggs.
När järnvägsbron byggs kommer bilbron att rivas. I stället planeras en ny Kallerstadsled med en bro längre norrut i Tornby. Roxengatan och Gillbergagatan är två av flera möjliga alternativ som utreds.
Ytterligare en bit norrut, nära E4, ska den nya Ullevileden stå klar runt årsskiftet 2025–2026. Men den beräknas inte kunna svälja all trafik och därför ska Kallerstadsleden ersättas. Den nya Kallerstadsleden kommer huvudsakligen att bekostas av Trafikverket.
Linköpings nya resecentrum planeras några hundra meter norr om det nuvarande.
Foto: Victor Bomgren
• Resecentrum placeras i Sankt Larsgatans förlängning, nära Tornet.
Kommunen planerade länge för en station på Stångebro, nära ån. Placeringen avfärdades när det visade sig att den nästan 100 meter breda bron i så fall skulle behöva gå diagonalt över Stångån, mitt i centrala Linköping. Ett tunnelalternativ visade sig sedan vara orimligt dyrt.
– Då blev det här en bra kompromiss. Det är ändå ett ganska centralt läge, några hundra meter från dagens Resecentrum. Och vi slipper barriäreffekten i det bästa vi har i Linköping, kommenterar kommunens stadsplaneringschef Alisa Basic.
Järnvägsfrämjandet driver linjen att det vore bättre och billigare att utveckla dagens Resecentrum. Projektledare Anna Lamberthz anser inte att det går.
– Man skulle behöva bygga plattformar i ån för att få plats. Hela poängen med den valda placeringen är ju också att vi vill ha in ån i Linköpings vardagsrum. Dessutom blir Sankt Larsgatan en bra entré till staden, förbi de gamla lokstallarna och järnvägsparken.
”Det här kan en trevlig entré till Linköping, förbi de gamla lokstallarna och med S:t Larskyrkan att ta sikte mot”, säger Anna Lamberthz.
Foto: Åke Alvin
• Resecentrum i upphöjt läge har fördelar – men kan kosta miljarder.
En av de saker som utreds nu är om den nya järnvägsstationen ska byggas på marken eller uppe på en bro. Anna Lamberthz pekar på flera fördelar med ett upphöjt läge.
– Framför allt är det flexibelt. Det ger möjlighet att passera under bron på flera ställen och underlättar framtida ledningsdragningar, säger hon.
Med en upphöjd station slipper man gräva ner passager eller bygga broar för fotgängare och trafikanter. Underjordiska passager kan upplevas som otrygga och det finns risk för översvämningar.
Men en upphöjd station har nackdelar också. Spåren blir mer synliga, buller kan spridas längre och framför allt kan den bli dyr. Norrköpings kommun, som valt ett upphöjt resecentrum, har förbundit sig att betala 2,7 miljarder kronor av de 3,6 som det beräknas kosta. Trafikverket bekostar bara ett så kallat grundutförande, med perronger och trappor, men inget stationshus och inte extrakostnaden för ett upphöjt läge.
I Linköping är situationen lite annorlunda. Spåren måste vara lite upphöjda för att passera Stångån.
– Men ett upphöjt stationsläge är dyrare än markförlagt. Vi har inga summor än, men det är ganska stora skillnader, säger Andreas Hult, projektledare på Trafikverket.
Om Linköpings nya station byggs upphöjt beräknas bron börja vid Gumpekullavägen och gå ner i markläge i höjd med Tornet.
Den 7 juni ska kommunen förorda ett alternativ, både när det gäller spårlinjedragning och höjdläge för stationen. Trafikverket räknar sedan med att gå vidare med ett par alternativ och utreda dem mer.
I Norrköping är det bestämt att Resecentrum ska byggas i upphöjt läge. Kommunen får där betala den största delen, preliminärt 2,7 miljarder kronor.
Foto: Norrköpings kommun
• Många byggnader måste rivas och företag tvingas flytta.
När Ostlänken byggs måste bland annat Lantmännens stora siloanläggning vid ån och flera fastigheter vid den nya stationen rivas. Två byggnader som ligger lite illa till, men som man räknar med att kunna ta sig förbi, är Tornet och Kallerstads räddningsstation.
Ostlänken ska gå genom Torvinge, men vilka företag som drabbas där är för tidigt att säga.
– Vi utreder flera alternativ. Det finns alternativ som inte berör så många fastigheter, och andra där vi behöver lösa in fler. På Torvinge är det ingen fastighet som ryker i alla alternativen, säger Andreas Hult.
När Trafikverket löser in en fastighet får fastighetsägaren 125 procent av marknadsvärdet. Det kommunala bolaget Resmex kommer att försöka hjälpa de berörda företagen att hitta nya lokaler.
– Det vi inte vill är att de här företagen flyttar från kommunen. Många av dem är i behov av billiga lokaler för sin verksamhet. Jag tror att det är nödvändigt att hitta affärsmodeller där fastigheten som löses in blir en biljett in i en förmånlig lokal, säger Erik Styrenius, vd på Resmex.
Kommunen räknar med att kunna erbjuda drabbade företag industrimark i framför allt Distorp, nära Gärstadsverket, där ett över 200 hektar stort verksamhetsområde planeras. Dessutom finns en del industrimark i Hackefors, vid flygplatsen (CavOk), Östra Malmskogen, Kåparp och Mjärdevi.
• Stångådalsbanan ansluts inte till Linköpings nya resecentrum.
Trafikverket bedömer att det är alltför dyrt att dra Stångådalsbanan till Linköpings nya resecentrum och förordar i stället en station i norra Tannefors, nära Stångebro. Rälsen är sedan tänkt att ansluta till den gamla stambanan norrut för att möjliggöra trafik mot Norrköping.
Att i stället ansluta söderut – mot nya resecentrum – skulle kräva dyra brolösningar, något som Trafikverket vill undvika.
Flera kommuner längs Stångådalsbanan och Tjustbanan har protesterat kraftigt mot de planerna. Men i Linköpings kommuns och Trafikverkets planering av Ostlänken utgår man just nu från att Stångådalsbanan inte ansluter till Linköpings resecentrum.
Skissen visar de områden där kommunen planerar bostäder. Spårlinjen och resecentrums placering har ännu inte slagits fast, detta är bara ett av flera förslag.
Foto: Linköpings kommun
• Linköping kan få 30 000–40 000 nya bostäder.
Parallellt med planeringen av järnvägsspåren skissar kommunen på hur staden ska utvecklas.
– Vi tänker börja med närområdet kring nya resecentrum. Vi vill att stationen ska finnas i ett sammanhang när den öppnas, säger stadsplaneringschef Alisa Basic.
Områdena längre norr och söder om stationen ska också utvecklas, liksom Steninge, norra Tannefors och Stångebro – där kommunen tidigare köpt upp stora markområden i tron att resecentrum skulle hamna där.
– Sammanlagt pratar vi kanske 30 000–40 000 nya bostäder. Det är storleksmässigt som en helt ny stad, men det handlar också om ett perspektiv på 40–50 år, säger Alisa Basic.
När Ostlänken väl är klar kan så småningom den gamla rälsen rivas upp på Stångebro och i centrala staden, där det attraktiva området vid ån går under arbetsnamnet Stadshamnen. Tekniska verken planerar också att flytta det gamla kraftvärmeverket för att bereda plats för stadsutveckling.
Beroende på spårdragningen räknar Alisa Basic med att 40–50 detaljplaner måste ändras – järnvägsplanen får inte strida mot en detaljplan. Mycket arbete väntar alltså för stadsplaneringsavdelningen.
– Men det är väldigt roligt. Äntligen får vi ta tag i det här. Det har vi väntat på i många år, säger Alisa Basic.
Ostlänken är en 16 mil lång dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping. Enligt den plan som gäller nu ska järnvägen också byggas vidare västerut från Linköping och ansluta till södra stambanan i närheten av Sjögestad.
Foto: Trafikverket
Fakta Ostlänken
Ostlänken är en 16 mil lång dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping. 25 procent av Ostlänken byggs på bro eller i tunnel.
Restiden mellan Linköping och Stockholm beräknas bli drygt en halvtimme kortare än med dagens tåg. Samtidigt frigörs plats på den gamla stambanan för bland annat godståg.
Tidsplan: Byggnation 2024–2034, öppning för trafik 2035.
Beräknad kostnad: 89 miljarder kronor (2017 års nivå). Trafikverket utreder nu åtgärder för att sänka kostnaden
Den långa röda rektangeln markerar var Tjustbanans nya slutstation skulle ligga. Den röda punkten visar läget för dagens stopp i Tannefors. Den bruna rektangeln i övre delen av bilden visar det ungefärliga läget för den nya centralstationen.
Foto: Trafikverket
Trafikverket anser inte att en flytt av Tjustbanans slutstation i Linköping skulle innebära någon dödsstöt för Tjustbanan.
Västervik 15 februari 2023 09:19
– Vi tycker att läget i Tannefors är likvärdigt med dagens placering, säger Fredrik Brokvist, långsiktig planerare på Trafikverket.
I går berättade vi om den kraftiga kritiken från Västerviks lokala politiker mot förslaget att lägga stationen för Tjustbanan och Stångådalsbanan i ett läge två kilometer från den nya centralstationen i Linköping. ”En dödsstöt”, sade till exempel Dan Nilsson (S).
I förslaget från Trafikverket som presenterades för politiker från Kalmar län vid ett möte i förra veckan placeras Linköpings nya centralstation i ett läge mellan den nuvarande stationen och Tornby. Det exakta läget återstår att fastställa.
Passagerarna på Tjust- och Stångådalsbanan skulle få kliva av och på i Tannefors. Strax norr om Saab. Närmare centrum än dagens stopp vid Tannefors, men fortfarande runt två kilometer från centralstationen.
– När vi har gått igenom de resandeundersökningar som finns så ska de flesta resande på Tjustbanan vidare till en destination i Linköping som Universitetssjukhuset, universitetet eller någon av de stora arbetsplatserna. Med bussanslutning i Tannefors blir det inte sämre än med dagens läge, säger Fredrik Brokvist.
Förslaget har inte fallit i god jord hos Kalmar läns politiker som tycker sig se att Tjust- och Stångådalsbanan klipps av från det nationella järnvägsnätet. Brokvist pekar på att med den nya placeringen i Tannefors finns möjligheten att bygga en anslutning så att Tjust- och Stångådalsbanan enkelt kan ansluta till stambanan norrut. Då skulle möjligheten finnas att driva trafik norrut mot Norrköping eller Stockholm.
Vad skulle vara den bästa lösningen för de resenärer som i dag tar tåget till Linköping för att sedan ta tåg vidare. Handlar det om buss mellan stationerna i Linköping eller ett tåg vidare norrut?
– Det måste vara en fråga för trafikhuvudmännen. Det är ju en fråga om kostnader och hur många resenärer det rör sig om, svarar Fredrik Brokvist.
Förändringarna är ett led i det stora Ostlänkenprojektet. Målet är att öka kapaciteten, och korta restiderna, på sträckan Linköping- Stockholm. Målet är att det projektet ska stå klart 2035. Med andra ord ligger förändringarna ett antal år framåt i tiden.
Just nu pågår arbetet med att ta fram en järnvägsplan. I det arbetet betonar Fredrik Brokvist att det kommer att bli möjligt för alla berörda att komma in med synpunkter på Trafikverkets förslag.
Oppositionsrådet Malin Sjölander (M) och regionrådet Angelica Katsanidou (S) skriver ett skarpt ifrågasättande brev till infrastrukturminister Andreas Carlsson, och ber om ett möte för att diskutera det stationsläge i Linköping som för närvarande är det troliga valet, i samband med att Ostlänken byggs.
Foto: Marie Kerrolf/Ulrik Alvarsson/Martina Gradian
På tisdagen skickade Västerviks två toppolitiker inom regionen ett brev till infrastrukturministern, där de begär ett möte om Tjustbanans stationsläge i Linköping.
Västervik 15 februari 2023 09:09
Som vi berättat handlar frågan om att Tjust- och Stångådalsbanan i framtiden föreslås ha Tannefors norra, som slutstation i Linköping, och alltså inte ansluta till centralstationen som planeras i samband med bygget av Ostlänken.
I stället föreslås en bussanslutning föra resenärerna från Tannefors till exempelvis Stockholmståget.
Regionrådet Angelica Katsanidou (S) och oppositionsrådet Malin Sjölander (M) undertecknar det skarpt formulerade brevet tillsammans med regionrådet Karin Helmersson (C).
”Alternativet skapar en mängd negativa konsekvenser för den sydöstra delen av landet. Kopplingen mellan tillväxtmotorerna Kalmar-Linköping kapas av. Att resenärer måste byta till buss eller på annat sätt ta sig till nya stationsläget på stambanan för Ostlänken är en kraftig försämring ur tillgänglighetssynpunkt”, skriver de tre.
Andreas Carlson (KD) är minister för bostads- och infrastrukturfrågor i den nya regeringen.
Foto: Christine Olsson/TT
I brevet till bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) noterar de också att den utredning som regeringen precis sjösatt, vid namn ”Stångådals- och Tjustbanornas funktion för regional utveckling”, rimligen bör få genomföras innan man tar beslut om ett stationsläge.
”Region Kalmar län är därför mycket förvånade över tidplaner och bristande samordning av dessa utredningar.”
När vi når Angelica Katsanidou (S) på telefon beskriver hon känslorna inför stationsläget som en ”jättestor besvikelse och frustration”.
– Det här innebär spiken i kistan för våra regionala banor, både för Tjust- och Stångådalsbanan. Kalmar län blir mer och mer avhängt från övriga delar av Sverige när man gör på det här sättet.
Vad hoppas ni mer konkret få ut av ett möte med infrastrukturministern?
– Vi hoppas att man ska ändra sig helt enkelt och att vi ska kunna angöra med våra regionala banor till det nya stationsläget.
Det finns de som skulle påstå att avståndet mellan Tannefors och Centralstationen är så pass litet att det inte bör ses som ett stort problem?
– Vi vet att ju fler byten det är på en resa, desto större risk är det också att det blir förseningar, eller att man inte kommer i tid till det anslutande tåg som man ska ta vidare och så.
– Det är inte direkt så att det är gångavstånd mellan stationerna, och har man mycket packning är det inte en promenad man gärna tar, säger Angelica Katsanidou.
Krösatågen som trafikerar Tjustbanan och Stångådalsbanan kan få en ny slutstation i Tannefors när Ostlänken byggs och Linköping resecentrum flyttas.
Foto: Marie Kerrolf
Om Tjustbanan och Stångådalsbanan får ny slutstation i Tannefors blir det döden för järnvägslinjerna. Det fruktar politikerna i Västervik.
Västervik 14 februari 2023 14:09
När Ostlänken ska byggas är planen att stationen i Linköping ska flyttas. Nu meddelar Trafikverket att det, enligt nuvarande förslag, kommer innebära att tågen på Tjustbanan och Stångådalsbanan kommer att ha slutstation Tannefors.
Det innebär ett två kilometers glapp mellan stationerna, och byte till buss för de resenärer som vill resa vidare från Linköping.
– Det blir döden för Tjustbanan, säger Harald Hjalmarsson, kommunalråd i Västervik.
– Mötet med Trafikverket hölls utifrån en skrivelse, eftersom vi inte hört någonting och det här kom som en fullständig kalldusch, säger Dan Nilsson (S).
Västervik går nu samman med flera av kommunerna i regionen och även i Östergötland, för att protestera mot planerna.
– Vi kommer att tillskriva generaldirektören och ordföranden i Trafikverkets styrelse för att påtala det här konstiga agerandet, säger Hjalmarsson.
– Det går emot Trafikverkets regeringsuppdrag att skapa tillgänglighet för människor i hela landet.
Samtidigt har regeringen tillsatt en utredning om de två banornas betydelse för regionförstoring, som ska vara färdig vid nästa årsskifte.
– Den utredningen behöver man inte göra om det här går igenom, säger Hjalmarsson.
En resa till exempelvis Stockholm kommer då, trots tidsvinsten med Ostlänken, att bli ungefär 30 minuter längre än i dag, och då med ett extra byte och buss från Tannefors till stationen i Linköping.
– Det är avgörande för oss att vi får behålla vår anslutning, säger Ulf Nilsson (L)
Den arkeologiska utgrävningen som föregår Ostlänken tros vara den största som någonsin genomförts i Sverige. Nu, under 2023, kommer projektet till Linköping. Foto: Anders Wiklund/ TT Bygget av Ostlänken föregås av den kanske största arkeologiska utgrävningen i Sverige någonsin. Nu kommer den till Linköping – och förväntas avslöja nya detaljer om staden. Linköping 24 januari 2023 05:00 10 Ostlänken mellan Järna och Linköping är 16 mil lång. När den nya stambanan är klar kommer den att passera platser som ända sedan sten-, järn- och bronsåldern varit viktiga för bosättning och handel. Innan rälsen kan byggas genomförs arkeologiska utredningar och utgrävningar. Redan nu har flera fynd gjorts – bland annat vid Resebromosse utanför Norrköping.
Ostlänken ska gå genom Linköping i den så kallade Steninge-korridoren. Det är mellan Tallboda och Bergsvägen som Trafikverket, tillsammans med länsstyrelsen, kommer att genomföra arkeologiska utredningar från och med i år.
Under 2022 beslutade Trafikverket att Ostlänken ska gå genom Linköping i den så kallade Steninge-korridoren. Nu, under 2023, ska det arkeologiska arbetet påbörjas – något som kan påverka var den exakta spårlinjen dras. – Det första steget är att ta reda på vilka kända fornlämningar som finns inom korridoren och vad som skulle kunna finnas men som inte är känt ännu. Vi går igenom historiska kartor och arkiv men vi ger oss också ut i fält för att inventera sträckan, säger Trafikverkets projektledare Magnus Johansson och fortsätter:
– Att vi genomför det här innan vi har en exakt spårlinje klar är dels på inrådan av länsstyrelsen men också för vår egen skull. Om det är otroligt mycket fornlämningar i den ena delen av korridoren men inte den andra, samtidigt som vi väljer mellan två spårlinjer, är det ju något som vi tar hänsyn till i projekteringen. Det är Trafikverket som ansöker om den arkeologiska undersökningen hos länsstyrelsen. Därefter tar länsstyrelsen över ansvaret och upphandlar den aktör som utför arbetet. Tidpunkten då spaden sätts i jorden kan dröja. – När vi väl har en spårlinje klar går vi vidare till nästa utredningsskede och börjar gräva efter potentiella fornlämningarna. Jag tror inte att det kommer igång förrän nästa år, säger Magnus Johansson.
Hur många fynd räknar ni med att ni längs sträckan i Linköping? – Mellan Järna och Tallboda har vi räknat med att hitta uppemot 650 fornlämningar. Det är väldigt svårt att veta vad resultatet blir i Linköping, det beror på spårlinjen, men det blir minst tio och kanske som mest 30–40 stycken. – Vi vet till exempel att kullen bakom räddningstjänsten i Kallerstad är oerhört fornlämningstät, fortsätter Magnus Johansson. Vilken typ av fornlämningar kan ni hitta? – Erfarenheten kring Linköping är att det finns mycket fornlämningar som vi inte känner till och det mest troliga är väl boplatser från brons- eller järnåldern – men det kan också handla om gamla gårdar och torp eller gravplatser. Magnus Johansson är Trafikverkets projektledare i det arkeologiska arbetet. Han tror att projektet genom Linköping kommer att pågå under fem eller sex år.
Det sista steget i det arkeologiska arbetet är att avlägsna fyndet från platsen. Men det dröjer många år innan Linköpingsborna eventuellt kan ta del av de nya detaljerna kring stadens historia.
– Det här kommer ske över ganska många år. Jag skulle gissa på att det är minst 5–6 år fram i tiden innan sista steget är klart. Under varje fältsäsong kommer det minst vara ett dussintal arkeologer som jobbar i Linköping, säger Magnus Johansson. Alla fynd längs Ostlänken ska placeras på Historiska museet i Stockholm. Däremot finns möjligheten för lokala tillfälliga utställningar. – Inte bara längs sträckan genom Linköping utan också längs sträckan in mot staden kan det finnas många spännande fynd som absolut vore intressanta att ställa ut på ett regionalt museum, till exempel Östergötlands museum.
– I projekt Ostlänken blir vi ibland lite fartblinda. Men tittar man på det utifrån skulle sträckan, bara genom Linköping, räknas som ett ganska stort arkeologiskt projekt, fortsätter Magnus Johansson.
Regeringen fattade på fredagen den 23 december beslut som kommer att påverka Trafikverkets arbete med att utveckla nya stambanor för tågtrafiken genom södra Sverige.
Riksdagsledamoten Muharrem Demirok, som kandiderar till att bli Centerpartiets nya ledare, är dömd för misshandel vid två tillfällen, rapporterar Corren.
Den första domen föll 1995 och ska enligt Demirok ha haft sin upprinnelse i ett bråk på den gymnasieskola där han gick. Andra gången han dömdes var 1999 efter vad Demirok beskriver som ”ett onödigt tjafs” på en studentfest.
Demirok informerade nyligen valberedningen om domarna.
– Även om det är två misstag som ligger långt bak i tiden är det frågor som har legat djupt inne i mig, behäftade med ånger och en hel del skam. Det är viktigt att medlemmarna har all information innan valet ska göras, säger Demirok till tidningen.
På en fråga om han tror att detta i praktiken innebär slutet för hans kandidatur svarar han:
– Nej, det tror jag inte. Jag hoppas jag kan få definieras av den jag är i dag och min politiska gärning, inte vad som hände för 24 eller 28 år sen.
