Här ska järnvägen dra fram – företag måste flytta

På andra sidan Kallerstadsrondellen börjar Torvinge industriområde. Bland företagarna där är nu de stora frågorna: Var ska Ostlänken gå – och vilka företag tvingas flytta?
"Torvinge har stor potential. Men vi kan inte planera något förrän frågetecknen kring Ostlänken är uträtade", säger Anders Rödin, exploateringsstrateg på Linköpings kommun.
I Torvinge finns idag cirka 130 företag med blandad branschtillhörighet.

På andra sidan Kallerstadsrondellen börjar Torvinge industriområde. Bland företagarna där är nu de stora frågorna: Var ska Ostlänken gå – och vilka företag tvingas flytta?

Foto: Corren

Kommunen har stora utvecklingsplaner för Torvinge. Men först måste Trafikverket besluta var Ostlänken ska dras genom området. Två heta alternativ utreds just nu.

Linköping 10 december 2023 07:00

Trafikverket och kommunen är överens om att Linköpings nya resecentrum ska ligga väster om Stångån, i närheten av Tornet. Men hur Ostlänken ska komma dit är fortfarande en öppen fråga.

På något sätt måste järnvägen passera Torvinges industriområde.

Över 100 företag är verksamma i Torvinge och intilliggande Malmskogen. Hur många som kommer att beröras och tvingas flytta när Ostlänken byggs är för tidigt att säga. 

– Vi utreder fyra spårlinjer och alla innebär att vi måste lösa in fastigheter där företag är verksamma. I september 2024 ska vi gå ut på samråd och då kommer vi att förorda en linje, säger Trafikverkets projektledare Andreas Hult.

undefined

I Torvinge finns idag cirka 130 företag med blandad branschtillhörighet.

Foto: Corren

Två av de fyra alternativen är just nu hetare än de andra, avslöjar Hult. Det är den nordligaste och den sydligaste spårlinjen:

• Nordliga alternativet. Går igenom Torvinge, passerar norr om brandstationen och följer sedan Kallerstadsleden. Fördelar: Det blir ett relativt rakt spår och kommunen får större möjlighet att utveckla Stångebro, eftersom Ostlänken kommer längre bort. Nackdelar: Påverkar Mörtlösa hage, med höga natur- och kulturvärden. Här finns större vattensalamander som omfattas av artskydd. Det är ett starkt skydd och Trafikverket kommer att samråda med länsstyrelsen om dispens från artskyddsförordningen.

• Sydliga alternativet. Passerar söder om Torvinge och svänger inte norrut förrän bortåt Kallerstadsrondellen. Fördel: Påverkar färre företag. Nackdelar: En brantare sväng innebär att tågen måste köras långsammare. Barriäreffekten på Stångebro blir större.  

När Trafikverket löser in en fastighet får fastighetsägaren marknadsvärdet plus 25 procent. Men det görs inte förrän järnvägsplanen vunnit laga kraft, och det blir preliminärt först framåt 2029. Kommunen arbetar för att kunna erbjuda alternativ mark till de företag som berörs.

Finns det några byggnader som Trafikverket till varje pris vill undvika när ni planerar var Ostlänken ska gå?

– Ja, i den här delen är det främst räddningsstationen och reningsverket. Två viktiga samhällsfunktioner, konstaterar Andreas Hult.

Det är inte bara Ostlänken som ska få plats. Södra stambanan ska läggas om för att gå intill Ostlänken – och så krävs det uppställningsspår. Även de kan komma att placeras i Torvingetrakten.

– Det behövs cirka 2 000 meter uppställningsspår. Och de bör ligga ganska nära stationen, säger Hult.

undefined

”Vi utreder fyra alternativa spårlinjer genom Torvinge. Alla innebär att vi måste lösa in fastigheter där företag är verksamma”, säger Andreas Hult, projektledare på Trafikverket.

Foto: Privat

Exploateringsstrateg Anders Rödin berättar att kommunen vill utveckla Torvinge rejält.

– Torvinge har stor potential. Linköping har ont om verksamhetsmark och i dag är marken i Torvinge väldigt dåligt utnyttjad. Det skulle gå att bygga mycket mer, både på höjden och på tomma ytor. Det skulle också gå att göra detaljplaner som tillåter nya spännande saker, inte bara industrier. Men just nu finns det alldeles för många frågetecken för att kunna planera något, säger han.

undefined

”Torvinge har stor potential. Men vi kan inte planera något förrän frågetecknen kring Ostlänken är uträtade”, säger Anders Rödin, exploateringsstrateg på Linköpings kommun.

Foto: Privat

Ostlänken är det största frågetecknet. Torvingeleden är ett annat. Det är en väg som är tänkt att gå mellan Mörtlösarondellen och Köpetorpsgatan – och på längre sikt ända till riksväg 35. Leden har funnits med i planerna i många år, men något beslut på att bygga den finns inte. Nu är kommunen angelägen om att leden finns med i förutsättningarna när Trafikverket gör sin järnvägsplan.

– Kommunen äger en hel del mark i Torvinge och Östra Malmskogen som är detaljplanelagd och där det skulle gå att bygga. Men vi säljer den inte förrän alla frågetecken rätats ut, säger Anders Rödin.

+–

Använd ctrl + rulla för att zooma på kartan

Torvinge

Området med Torvinge, Malmskogen och Köpetorp omfattar totalt 70 hektar planlagd industrimark, varav cirka 55 hektar har tagits i anspråk. Det finns även möjlighet att utvidga området österut. I området finns cirka 130 företag med blandad branschtillhörighet. 

I Köpetorp finns det nya området CavOk som i första hand är avsett för flygrelaterade verksamheter.

Källa: Linköpings kommuns hemsida