E-road Arlanda, invigdes 11 april 2018, och är en av de fyra svenska teststräckorna för elvägsteknik. Foto E-road Arlanda.
Om Sverige skulle bygga ett elvägsnät på 300 mil, för en kostnad på 50 miljarder, skulle utsläppen av koldioxid från godstrafiken kunna minskas med nära hälften (47 procent), enligt Trafikverkets kalkylverktyg. Nu arbetar man för att få första sträckan klar till 2023.
Som jämförelse beräknas höghastighetsbanan Stockholm–Göteborg–Malmö kosta minst 230 miljarder. Skulle elvägsnätet byggas även för andra fordon, vilket är tekniskt möjligt, skulle utsläppsminskningarna bli ännu större.
– Enligt kalkylen landar 300 mil elväg på 50 miljarder i totalkostnad, och då är det inklusive merkostnad för fordonen, säger Jan Pettersson, programchef för Trafikverkets program Elvägar, som i slutet av augusti hade en workshop i Stockholm, för att uppdatera medverkande aktörer om utvecklingen inom områden som teknik, juridik, tidsplan och affärsmodeller.
Enligt Trafikverkets kalkyl blir elvägsnätet dessutom en god affär för aktörerna: åkerier, fordonstillverkare, elföretag och statliga verk, så länge mer än 150 mil byggs; även om det bara byggs för tunga transporter.
– Den här uträkningen bygger på att åtminstone en andel av transporterna kommer gå över på el, men ju fler som kör på elväg desto lönsammare blir det, säger Björn Hasselgren, senior rådgivare på Trafikverket.
De 300 mil där elväg föreslås är triangeln Stockholm–Göteborg–Malmö, E4an upp till Umeå, och en del andra vägar där tung trafik går, plus vissa högt belastade vägar i storstadsregionerna.
– Får man då dessutom in fler typer av fordon, då får du en helt annan utväxling av både den samhällsekonomiska och den företagsekonomiska kalkylen, säger Jan Pettersson.
– Sverige ligger absolut främst till i världen när det gäller elvägar. Det finns inget annat land som är i närheten av att visa upp fyra tekniker på allmän väg – vilket vi kommer att göra snart, säger Jan Pettersson. Foto Klara Eriksson
Möjliggör mindre batterier
Utgångspunkten för beräkningen är att fordonen är hybridfordon med mindre, egna batterier som kan driva dem utanför elvägsnätet – samt strömavtagare för elvägsdrift och laddning, vilket ökar miljönyttan ytterligare, menar Jan Pettersson.
– Det är stor skillnad i miljöpåverkan från tillverkningen av fordonet om en lastbil kräver 1 ton batteri i stället för 6–7 ton, som kan behövas för full eldrift.
Hur mycket el det skulle krävas för att försörja elvägarna är svårt att skatta och beror på hur stort genomslaget blir. Förbrukningen kan ge problem om det råder effektbrist i lokala områden, menar Jan Petersson.
I dagsläget finns två provsträckor elväg där olika elvägstekniker testas i Sverige: luftledning i Sandviken och markskena mellan Arlandas och Rosersbergs logistikområden.
– Vi har testat att köra med personbil på elväg vid Arlanda, så ut tekniksynpunkt är det fullt möjligt att bygga ett elvägsnät för olika fordonstyper.
Två ytterligare provsträckor öppnas snart: induktionsteknik (magnetisk strömöverföring från vägbanan) ska testas på Gotland, och en annan markskeneteknik ska testas i Lund.
Sverige i fronten inom elvägsteknik
Enligt Jan Pettersson är Sverige främst i världen när det gäller att utveckla elvägar.
– Det finns inget annat land som är i närheten av att visa upp fyra tekniker på allmän väg – vilket vi kommer att göra snart. Det som finns utomlands finns på ett antal testanläggningar, så vi ligger absolut i fronten.
De fyra teststräckorna är till för att tekniken ska kunna utvärderas, så att man vet vilken man ska välja för en framtida längre elvägssträcka på allmän väg, den s. k. ”piloten”, och inför en framtida elvägsutrullning, om regeringen fattar beslut om en sådan.
Regeringen har i dagsläget avsatt 300 miljoner kronor, men krav på 50 procents medfinansiering, för pilotvägsträckan, som antingen hamnar i Örebro eller mellan Norvik hamn och Västerhaninge i Stockholm.
– Nu påbörjas arbetet med att ta fram vägplan för de två vägsträckor som är aktuella för vägprojektet, det tar som kortast 1,5 år och först därefter kan vi fatta beslut om vilken sträcka som är mest lämplig för piloten.
Finns problem att lösa
Piloten beräknas kunna stå färdig tidigast 2023. Men redan innan dess hoppas man på Trafikverkets elvägsprogram, ha fått finansiering för ytterligare elvägssträckor.
– Under förutsättning att våra tester faller väl ut, kommer vi att föreslå ett första steg av utrullning av elvägar till nästa infrastukturplan, för 2022–2033.
Men vissa problem behöver lösas före byggandet av ett storskaligt elvägnät i Sverige. Dels finns juridiska problem som handlar om att avgöra om en elväg är att betrakta som ett elnät eller en väg – lagstiftningen är inte anpassad till något som är både och. Hur elvvägarna ska drivas behöver också klargöras; vem som ska sköta underhåll, drift och betalsystem, och om detta ska ske offentligt eller privat. Trafikverket har kommit fram till att det behövs någon typ av operatörsroll, som driftar vägarna, och visionen är att användarna betalar för den el man använder, på ett liknande sätt som man betalar för utnyttjandet av telenätet.
Av Klara Eriksson