LINKÖPING 9 AUGUSTI 2020
Tomteboda koloniområde ska bort. Enligt beslutet redan till årsskiftet. Men det finns en chans att kolonisterna kan få lite längre tid på sig.
Om sådär fem månader ska kolonisterna på Tomteboda ha tömt sitt område och lämnat det. Om inte … Frågan om uppsägningen har vållat diskussioner. Bland Linköpingsbor och bland politiker.
Tomtebodakolonisterna får stöd, flera av sommarens insändare har handlat om detta. I en insändare uppmanar skribenterna kommunen att ”glöm principerna och håll ert löfte”. En annan skriver; ”Stå på Er i Tomteboda vi är många utanför er krets som önskar er lycka till.”
Foto: Åke Alvin
Ordförande i föreningen Noureddine Moussaoui är glatt överraskad över stödet och säger att det värmer. Föreningen är just, som vi tidigare berättat, i färd med att överklaga uppsägningen till hyresnämnden, men vad som kan hända med det är fortsatt oklart.
Beslutet om att säga upp kolonisterna togs av en enig samhällsbyggnadsnämnd 24 juni. Men trots enigheten har det utbrutit en politisk diskussion, framförallt från Miljöpartiets sida.
Partiets gruppledare Rebecka Hovenberg (MP) är mycket kritisk till hur ärendet hanterats i nämnden.
– I princip fick ledamöterna handlingarna vid sittande bord. Det är svårt att ta ställning då eftersom vi hela tiden fått till oss att kolonisterna ska få en ersättningsplats, det har vi utgått från.
Hon menar att junibeslutet endast handlar om uppsägning. Att en sådan skulle komma är inte en hemlighet för någon.
– Kolonisterna har vetat det länge. Däremot har det aldrig framkommit att de inte kan få en annan plats. Det var det jag kommunicerade med föreningen när jag var ansvarigt miljökommunalråd. Jag gjorde det utifrån den information jag fick från förvaltningen, säger hon.
Hon tycker inte att det juridiska argumentet om att kommunen skulle gynna enskilda, håller.
Kommunen har gjort det i andra fall, som Skyttecentrum. Det byggde man ett nytt för 10 miljoner.
Sett i backspegeln idkar hon viss självkritik och säger:
– Vi borde ha begärt bordläggning av hela frågan.
I hanteringen av Tomteboda så kan man i handlingar, under åren, se att diskussionen inte handlat om enbart en uppsägning utan också om en ersättning. När frågan varit uppe används hela tiden ordet omlokalisering. Exempelvis beslutade samhällsbyggnadsnämnden 2013 att utreda var ett nytt koloniområde skulle vara. I beslutet stod ”Det är mycket angeläget att hitta en lösning för omlokalisering av Tomteboda koloniområde.”
I en handling från januari 2017 hänvisar dåvarande vd för ResMex (Resecentrum Mark och Exploatering i Linköping AB) Johan Kristiansson till uppgifter från 2015 om nödvändigheten att upprätta en ny detaljplan för att området ska kunna flyttas.
Elias Aguirre (S) som en bit in i förra mandatperioden, efterträdde Kristina Edlund (S) som ordförande för samhällsbyggnadsnämnden, uppger att en lokaliseringsutredning återupptogs som, om han minns rätt, avrapporterades i december 2018, alltså precis vid mandatperiodens slut.
– Då pratade vi bara praktikaliteter och pengar. Inte juridik, säger han.
Han är försiktig i sina kommentarer och vill inte kommentera junibeslutet utan hänvisar till partiets ledamot i styrelsen, Mari Hultgren (S), som också är nämndens vice ordförande.
Men när det gäller själva koloniverksamheten säger han:
– Vi har agerat tidigare och vi kommer att agera igen för att man ska kunna fortsätta att vara kolonist. Men inte just på den här platsen.
Mari Hultgren (S) är klar över det beslut som tagits och säger att hon också har viss förståelse för juristernas invändning.
– Ser man på priser som kolonilotter säljs för så kan jag förstå juristernas inställning och tolkning av kommunallagen. Att erbjuda nytt område till några utvalda skulle bli märkligt för alla andra Linköpingsbor som vill odla.
Foto: Annika Ekstedt
Däremot tycker hon, vilket hon också skrivit en motion om, att kommunen ska underlätta för Linköpingsbor att odla, genom att öppna nya odlingsytor.
Jämförelsen med Skyttecentrum, tycker hon inte håller.
– Jag tycker inte man kan göra den jämförelsen. I det fallet var det inte enskilda personer som gynnades, utan en förening.
Med detta sagt vill hon, och hennes parti, ändå att frågan om ersättning ska fortsätta under hösten.
Muharrem Demirok (C) ordförande i samhällsbyggnadsnämnden tycker inte att ärendet är illa hanterat. Att beslutet bara skulle gälla uppsägning, avfärdar han helt.
– Att säga så är bara ett sätt att vrida sanningen, säger han.
I det justerade protokollet från 24 juni står i ärendebeskrivningen: ”…När arrendet upphör ska föreningen enligt avtalet, utan avträdesersättning, lämna markområdet avstädat och utan byggnader och anläggningar.”
I beslutet togs kravet, att återställa marken i ursprungligt skick, bort.
Muharrem Demirok påpekar att juristen fanns med under mötet och beskrev varför kommunen inte kan göra en ersättningsanläggning.
– Det handlar alltså inte om marken utan om att bygga en ersättningsanläggning. Mark kanske vi skulle kunna erbjuda, men det är helt osannolikt att en så liten förening skulle kunna bygga en anläggning på egen hand. Om vi skulle stå för anläggningen och överlåta den så skulle skillnaden mellan deras avgifter och andra kolonisters bli alltför stor.
Än så länge har Muharrem Demirok inte träffat föreningen, men planerar att göra det efter semestrarna.
Det finns en del att prata om, säger han. Han riktar viss kritik mot att styrelsen tillåtit försäljning av kolonilotter i närtid, trots att hotet om uppsägning hela tiden har funnits.
Ordförande Noureddine Moussaoui å sin sida säger att föreningen har försökt att få kontakt med Demirok utan framgång.
Att styrelsen tillåtit försäljning tycker han inte är så konstigt eftersom det aldrig, förrän nu, varit tal om att man inte skulle få en ersättningsplats.
– Kolonilotterna är sålda och köpta i god tro.
Men allt hopp är inte ute.
Muharrem Demirok pratar om möjligheten att fördela Tomtebodas medlemmar på andra koloniföreningar. Dessutom vill han också se om föreningen kan erbjudas en längre uppsägningstid, för att undvika en flytt mitt i vintern.
– Jag vet att många är oroliga för sina perenner.
Patrik Flisbäck är ordförande i Linköpings koloniträdgårdar (LKT). Han har följt frågan om Tomteboda med stort intresse och säger att LKT självklart vill stötta föreningen.
– Vi har förstås lite tankar, idéer och resonemang som vi gärna vill diskutera med kommunen. Kanske kan vi tillsammans hitta en lösning.
Att odlingsintresset vuxit under de senaste åren kan han skriva under på. LKT får ofta förfrågningar om fler kolonilotter.
– I dag har vi totalt 1 181 lotter och nu kommer också en ny våg av folk som vill odla.
Det har också märkts på prisutvecklingen på kolonilotter. Priserna är betydligt högre än för några år sedan.
Men, påminner Patrik Flisbäck, det man betalar för är det som står på marken. Själva marken ägs av kommunen och arrenderas av föreningen. Det måste man vara införstådd med.
Konstateras kan att trots beslutet om att avveckla Tomteboda koloniområde, så är det långt ifrån klart vad som ska hända med föreningens medlemmar och deras fortsatta möjligheter att ägna sig åt sitt odlingsintresse.
Kolonirörelsen
Sjuksköterskan Anna Lindhagen anses ha tagit kolonirörelsen till Sverige på 1800-talet. Inspirationen kom från Danmark och Tyskland. Sverige ett fattigt land och syftet med rörelsen var att arbetarna skulle få en plats att odla mat på och därmed en möjlighet att öka sin livskvalitet.
Under båda världskrigen, när bristen på mat var stor, stod odlingen på kolonilotterna för en betydande del av stadsbornas livsmedelsmedelsförsörjning
1895 bildades Pildammskolonin i Malmö som Sveriges första koloni.
https://corren.se/artikel/tomteboda-trots-enhalligt-beslut—partier-oense/1l7p8v8l