Linköpings kommun vill få Trafikverket att placera det nya resecentrumet vid Stångebro. Men någon stationsbyggnad bekostas inte av Trafikverket.
Foto: Linköpings kommun

Linköpings kommun reserverar 500 miljoner kronor för kostnader kring Ostlänken. Men slutsumman lär bli betydligt högre.

LINKÖPINGS KOMMUN 28 OKTOBER 2019 06:00

Trafikverkets beslut om var Linköpings nya resecentrum ska ligga när Ostlänken byggs är ännu inte fattat. Men kommunens planerare räknar med att det blir på Stångebro.

Tanken är att den nya stationen ska bli ett nav runt vilket en ny stadsdel ska byggas, en stadsdel som ska få Linköpings innerstad att växa över Stångån.

Det Trafikverket bekostar är en station i så kallat grundutförande. Det innebär plattformar, plattformsförbindelser och rulltrappor – men inget stationshus. Det måste Linköpings kommun vara med och betala, liksom till exempel bussterminal, gator, torg och parker.

Inget vet i dag vad allt detta kommer att kosta. Men i samhällsbyggnadsnämndens tioåriga investeringsplan finns en grov uppskattning på drygt 500 miljoner kronor fram till 2029. Men utgifterna är långt ifrån avklarade då – Ostlänken ska vara färdigbyggd först 2035.

– Totalt pratar vi åtminstone simhallsbelopp (cirka en miljard kronor). Det är pengar som vi inte har i samhällsbyggnadsnämndens ordinarie budget. Det finns olika tankar om hur det ska finansieras, varav lån är en, säger nämndens ordförande Muharrem Demirok (C).

Ostlänken kan bli ännu mycket dyrare för kommunen. Om Trafikverket förordar en dragning över jord och Linköpingspolitikerna står fast vid kravet på tunnlar under staden blir det en förhandling om hur merkostnaden ska betalas.

För att bereda plats för Ostlänken – och för en ny stadsdel med flera tusen bostäder – har det kommunägda bolaget Resmex köpt fastigheter på Stångebro. Summan för de köpen uppgår hittills till cirka 215 miljoner kronor och nu är det i stort sett bara Rejmes kvar där Resmex inte har lyckats sluta avtal.

Den totala ekonomin för kommunens engagemang i Ostlänken är svår att bedöma. På plussidan finns framför allt kortare restider och möjligheten att bygga en ny stadsdel. Privata bolag kan visa sig vara intresserade i att investera i ett resecentrum – i Helsingborg ägs till exempel Knutpunkten av det privata fastighetsbolaget Wihlborgs.

–  Det är också svårt att säga vad som är en följd av Ostlänken och inte. Stångebro är ett så centralt område att kommunen skulle ha sneglat på det förr eller senare ändå. Och kommunen växer så mycket att vi förmodligen skulle behöva bygga ett nytt resecentrum även utan Ostlänken, kommenterar Ulf Johansson Lorin, verksamhetsstrateg på stadsmiljökontoret på Linköpings kommun.