Eneroth: ”Hela systemet ska vara klart till 2040”

SvD 2021-04-16

Höghastighets­banorna får inte ta pengar från några andra infrastruktursatsningar säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).
Höghastighets­banorna får inte ta pengar från några andra infrastruktursatsningar säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Foto: Ali Lorestani/TT

De nya stambanorna ska byggas och de ska inte tränga ut några andra väg- och järnvägsbyggen. Det lovar infrastrukturministern. Han siktar också på att de nya banorna ska vara klara 2040.

Tomas Augustsson

Regeringen vill totalt lägga närmare 900 miljarder kronor på underhåll och bygge av väg- och järnväg de kommande tolv åren. Fokus ligger på de nya stambanorna som ska gå mellan Stockholm-Jönköping-Göteborg/Malmö.

De beräknas kosta omkring 300 miljarder under en längre period. Men kostnaderna har tidigare ökat snabbt och enligt Trafikverket är beräkningarna mycket osäkra.

På fredagen var både infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) och miljöminister Per Bolund (MP) ändå tydliga med att det nu finns tillräkligt med pengar för att bygga de nya stambanorna.

Fast än så länge finns det bara planer för de första tre sträckorna mellan Järna-Linköping, Lund-Hässleholm och Borås-Göteborg.

Innebär det här att ni sätter igång med resten av stambanorna också?

– Det är rimligt att tänka sig. När vi nu kan fullfölja de första tre sträckorna kan Trafikverket också börja planeringen av resten av sträckorna. Fast något sådant besked kommer inte i dag. Nu avsätter vi bara resurser för det, säger Tomas Eneroth.

Hittills har de beräknade kostnaderna för den första sträckan mellan Järna och Linköping ökat snabbt och ligger nu på 83 miljarder kronor. Själva bygget beräknas heller inte dra igång förrän 2024.

Finns det risk för att kostnaderna ökar ännu mer?

– Jag är väldigt noga med kostnadskontroll både när det gäller stambanor och andra infrastruktur­satsningar. Vi har sett att det skett fördyringar med Ostlänken.

Tomas Eneroth pekar också på att det finns exempel på hur det går att få ned kostnaderna. Byggföretaget Skanska har till exempel visat hur det går att bygga järnväg billigare på långa broar och Trafikverket har tittat på hur det i Skåne går att bygga med landbroar.

– Och man kan bygga snabbare. Det tar för lång tid att bygga infrastruktur i Sverige i dag.

Så när kommer de nya stambanorna för höghastighetståg att vara färdiga?

– Vi har sagt att hela systemet ska vara klart till 2040. Det tror jag fortfarande på.

Och vad kommer det i så fall att kosta?

– Vi fick uppdaterade uppskattningar från Trafikverket och de pratar om 295 miljarder kronor, plus/minus 50 miljarder. Min förhoppning är att vi ska kunna pressa kostnaderna med rationell byggteknik och minskade ledtider.

Hur ser du på risken att bygget av nya stambanor kommer att ta pengar från andra väg- och järnvägsbyggen?

– Jag bedömer det som en mycket låg sannolikhet eftersom vi är väldigt noga med att inte låta bygget av nya stambanor tränga ut andra viktiga satsningar. Stambanorna är ett samlat projekt. Om de blir dyrare får det inte tränga ut satsningar på vägar i Västerbotten, hamnen i Luleå, Norrbotniabanan, Sydostlänken eller något annat projekt.

Men risken är förstås att kostnaderna ökar när regeringen nu skjuter till så mycket pengar. Tomas Eneroth pekar själv på en genomgång som visat att kostnaden för vägunderhåll ökat med 60 procent.

– Det är inte rimligt. Att vi nu expanderar budgeten är inte en signal till företagen att det kan bli dyrare, säger Tomas Eneroth.

Tomas Augustsson

Det är den största satsningen någonsin”

Per Bolund (MP) och Tomas Eneroth (S) vid dagens presskonferens.

Regeringen vill lägga 177 miljarder kronor mer på väg och järnväg de kommande åren. Förslaget får skarp kritik både från Moderaterna och Vänsterpartiet. Även Liberalerna, som förhandlat fram infrastrukturplanen, är kritiska.

Mattias Magnusson, Tomas Augustsson

”Det är den största satsningen någonsin”

– Det är den största satsningen någonsin, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) vid en pressträff och tillägger senare:

– Det talas en del om Bidens stora satsning. ”This is bigger than Biden”.

Vänsterpartiet har rakt motsatt bild.

– Det är helt och hållet otillräckligt. Det behövs mer pengar för att investera i ny järnväg och järnvägsunderhåll, säger Jens Holm, ordförande i trafikutskottet.

Infrastrukturspropositionen lämnas bara var fjärde år och omfattar enorma belopp. Denna gången handlar det om planering för infrastruktur fram till 2033. De nya stambanorna för höghastighetståg är kvar i planen och ska byggas, enligt regeringen.

Trafikverket har efterlyst en separat finansiering för stambanorna så att de inte tränger ut andra viktiga satsningar. Januaripartierna kom inte överens om det.

Men de nya pengarna kommer enligt regeringen att räcka till både nya stambanor för höghastighetståg och att bygga klart Norrbotniabanan.

– Nya stambanor ska inte tränga ut andra objekt, säger Tomas Eneroth.

Den bilden har inte Jens Holm (V), som anser att stambanorna måste lånefinansieras:

– Detta skapar fortsatt osäkerhet och projektet kommer att fortsättas att dras i långbänk. Skillnaden mot Biden är att han lånar. Tomas Eneroth låter de nya höghastighetsbanorna konkurrera med andra viktiga järnvägssatsningar, säger han till SvD.

Även Moderaternas trafikpolitiska talesperson Maria Stockhaus varnar för att viktiga projekt kommer att trängas undan med höghastighetsbanan kvar i ramen.

– Vi har varit överens om vi ska satsa på det som är samhällsekonomiskt lönsamt. Här kastar man allt åt sidan och satsar på det här prestigeprojektet. Politik handlar om att prioritera och här har de gjort en gigantisk felprioritering, säger hon till SvD.

Moderaterna stödjeratt regeringen satsar mycket pengar på infrastrukturen. Men Maria Stockhaus anser att medlen som avsatts för underhåll av vägar och järnvägar är för låga.

Kritik kommer även från Liberalerna som tillsammans med Centerpartiet backar upp det förslag som regeringen nu lagt fram. Men Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna, gör klart att det inte innebär något klartecken för att bygga nya stambanor för höghastighetståg. Även om Miljöpartiet framställde saken på det sättet under fredagens pressträff.

– Vi har gjort en överenskommelse som säger att det inte blir någon gräddfil för några nya stambanor, säger Mats Persson.

Han påpekar att Trafikverket nu får använda pengarna till de mest angelägna projekten. Det innebär enligt Mats Persson att det är andra järnvägsbyggen, bland annat i norra Sverige, som kommer att prioriteras. Följden blir att planerna på att bygga nya stambanor i så fall skjuts fram ännu längre.

Han betonar också att det krävs en bred politisk överenskommelse där även Moderaterna och Kristdemokraterna är med för att det ska bli tal om någon satsning på nya stambanor för höghastighetståg. Fast även då ställer sig Liberalerna tveksam till projektet.

– Vi har i grund och botten en skeptisk hållning eftersom det är så oerhört stor osäkerhet kring vad det kommer att kosta, säger Mats Persson.

Även från lokalt håll finns kritik mot uppgörelsen. Tomas Eriksson (MP), miljö- och kollektivtrafikregionråd i Stockholm, säger att hans bild är att Liberalerna helt satte sig på tvären och vägrade att ens diskutera en lånefinansiering av nya stambanor.

– Det är positivt att regeringen går vidare med nya stambanor. Men det är bekymmersamt att Liberalerna fått sin vilja igenom att de ska finansieras inom ram, säger Tomas Eriksson till SvD.

I Göteborg hörs liknande tongångar om förslaget.

– Det är tragiskt att de inte kom längre i finansieringsfrågan och kunde presentera en lösning, säger Johan Trouvé, vd för Västsvenska handelskammaren.

Regerings plan för infrastrukturen

Regeringen föreslår en ram för infrastruktur under 2022 till 2033 på 799 miljarder kronor. Det är en ökning på 176,5 miljarder kronor jämfört med förra perioden. Med trängselavgifter och banavgifter blir den totala ramen 876 miljarder kronor. 437 miljarder kronorska gå till investeringar i infrastruktur, vilket är en ökning med 104 miljarder kronor. Enligt Trafikverkets senaste prognos kan stambanan för höghastighetståg kosta 295 miljarder kronor.

Medlen till drift och underhåll av vägar och järnvägar ökas på med 33 respektive 40 miljarder kronor och ska uppgå till totalt 362 miljarder kronor.

Mattias Magnusson
Tomas Augustsson