Correns artiklar har nu flyttat in under egen meny till vänster, under ”KOLONIKAMPEN”.
Kategori: Okategoriserade
Chefsjuristen: Det saknas stöd i lagen för ersättning
Att kommunen skulle erbjuda Tomteboda koloniförening ny mark skulle strida mot lagen, det slår kommunens chefsjurist fast.
LINKÖPING 7 JULI 2020
Tomteboda koloniförening har i flera år gått i tron att de skulle ersättas med en ny plats när Ostlänken ska byggas på den mark de håller till på nu. Från politiskt håll har det funnits positiva tongångar kring att flytta föreningen. Men i slutet av juni beslutade en enig samhällsbyggnadsnämnd att föreningens arrendeavtal ska sägas upp utan ny mark som ersättning. Arrende är när en markägare ger en arrendator rätten att använda markägarens mark mot en avgift. I det här fallet ägs marken av Linköpings kommun.
Inför beslutet i Samhällsbyggnadsnämnden konsulterades kommunens jurister.
– Inför att ärenden tas upp för beslut i en nämnd kontaktas, i vissa fall, kommunens juridikenhet för en juridisk bedömning så att de förtroendevalda ska ha en så korrekt bild som möjligt av rättsläget inför sitt beslut. I förevarande ärende önskades hjälp med vissa rättsfrågor inför nämndens sammanträde, skriver Jenny Björkholm, chefsjurist på Linköpings kommun, i ett mejl.
Den första delen av beslutet rörde uppsägningen av föreningens lägenhetsarrendeavtal med kommunen. Ett lägenhetsarrende innebär att marken inte uppfyller krav för att arrenderas för jordbruk, bostäder eller anläggningar. Lägenhetsarrende används vanligtvis till exempelvis lekplatser, idrottsföreningars klubbhus eller kajplatser.
– I ett sådant ställningstagande aktualiseras frågor rörande bland annat arrenderätt och kommunalrätt. Orsaken till ställningstagandet hör samman med kommunens åtagande enligt med staten ingånget avtal avseende byggnation av höghastighetsjärnväg, skriver Jenny Björkholm och syftar till byggandet av Ostlänken.
Den andra delen av beslutet rörde huruvida föreningen skulle ersättas med en ny plats att flytta sina kolonistugor till. Då berörs den del av kommunallagen som kallas likställighetsprincipen, som säger att en kommun ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.
Jenny Björkholm förklarar att kommunen inte kan gynna vissa kommunmedlemmar ekonomiskt i en situation, för att sedan inte gynna andra kommunmedlemmar i en liknande situation.
– I det här ärendet saknas det stöd i lag för att utge kompensation vid upphörande av lägenhetsarrende, vilket gör att vår bedömning är att kommunen inte kan utge ersättning till föreningen eller dess medlemmar.+−
Demirok: Vi ska göra allt för trädgårdsfiket
CORREN 2019-09-13
En jämförelse med tidigare beslut som tagits, där man kan fundera på likställighetsprincipens giltighet.
Håll löftet om nytt koloniområde
Demirok:”Beklagar att juridiken kom in sent”
Experten: Inte olagligt att erbjuda ny mark
Föreningen kämpar för att rädda kolonin
Kolonister vräks av kommunen
Stort bakslag för svenska höghastighetståg
2019-11-21 13:36 Marc Skogelin/TT Anna Hansson/TT
Regeringen bör stoppa alla beslut i frågan om en eventuell höghastighetsjärnväg. Enligt Riksrevisionen har planeringen av denna dyra järnväg lidit av stora brister – redan från början. ”Jag delar inte den bedömningen”, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) och tillägger att Riksrevisionen missat en viktig poäng.
Riksrevisionen har granskat den statliga planeringen av höghastighetsjärnvägen, som är tänkt att gå sträckorna Stockholm–Göteborg respektive Stockholm–Malmö. Inga politiska beslut för att genomföra satsningen är ännu fattade, men den skulle innebära det största finansiella åtagandet i modern tid för den svenska staten, enligt Riksrevisionen.
Myndighetens slutsats är att staten har varit alltför fokuserad på höghastighetståg som en lösning på problemen, i stället för att utgå från problemen för att sedan söka den bästa lösningen.
– Problemet uppfattar man som att klimatpåverkan från flyget är för stor och att det finns viss kapacitetsbrist i stambanan – därifrån bör man sedan ställa sig frågan: ”På vilka olika sätt skulle vi kunna lösa detta?”. Men det har man aldrig gjort, säger Ingemar Delveborn, projektledare för granskningen.
Inte följt principen
I stället har staten gett i uppdrag att utreda hur höghastighetstågen ska komma till. Det betyder enligt Riksrevisionen att man inte har arbetat förutsättningslöst för att lösa problemen.
TT: Varför har det blivit så?
– Det vi kan säga är att regeringen har gett för snäva uppdrag och olika utredningar för kort tid. Men varför är svårt att svara på.
Enligt Riksrevisionen har staten inte följt den så kallade fyrstegsprincipen, som innebär att man ska utreda och överväga mindre kostsamma åtgärder innan man fattar beslut om att bygga nytt. Ett sådant beslut ska vara det fjärde och sista steget.Läs mer: Kina påbörjar planeringen för maglevtåg som ska klara 1000 km/h
Att en sådan princip ska användas vid infrastrukturplanering i Sverige står både riksdag och regering bakom.
– När det är ett så här stort projekt finns det ännu större skäl för att det ska gå rätt till, men så har man egentligen aldrig arbetat här. Som vi ser det har man börjat i steg fyra på en gång, säger Ingemar Delveborn.
Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att utreda alternativa lösningar, samt att jämföra effekten av dessa med effekten av en höghastighetsjärnväg. Det kan till exempel handla om ekonomiska styrmedel, som banavgifter på järnväg eller flygskatter.
Undantränger lönsamma projekt
Granskningen visar också att kostnadsberäkningarna för en höghastighetsjärnväg länge var kraftigt underskattade. Först 2015–2016 kom kvalificerade kostnadsbedömningar, som mer eller mindre fördubblade kostnaderna.
– I dagsläget ligger kostnadsberäkningen på ungefär 250 miljarder kronor. Vi kan inte bedöma om den är felaktig eller korrekt, men forskning kring megaprojekt visar att det är väldigt vanligt att det blir dyrare väl i byggfasen. Det finns därför en risk för att projektet kan bli ännu dyrare, säger Ingemar Delveborn.
Ministern: ”Missar poängen”
Infrastrukturminister Tomas Eneroth säger till TT att Riksrevisionen inte verkar ha förstått poängen med Sverigeförhandlingen där regioner, kommuner och bostadsbyggare är involverade i förslaget om nya stambanor för höghastighetståg.
– Det krävs att man också ser nyttan av att vi får nya stambanor på plats även ur ett samhällsbyggnadsperspektiv och där tycker jag att Riksrevisionen missar poängen, säger Eneroth.
Moderaterna har sedan tidigare gjort tummen ned för satsningen på höghastighetståg och partiets ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson anser att det enda rätta är att lägga ned projektet.
– Eneroth försöker hitta argument till att bygga ett gigantiskt projekt som kostar flera hundra miljarder. Vi måste se till att lösa problematiken på spåren och det handlar om underhåll och att göra klart viktiga projekt som är påbörjade, säger Svantesson till TT.
Men att stoppa några beslut i höghastighetstågfrågan är inte aktuellt, enligt Tomas Eneroth.
– Att inte bygga mer järnväg nu, det skulle allvarligt försvåra möjligheterna att både nå klimatmål och få en bättre fungerande järnväg.
Texten har uppdaterats.
Fakta: Höghastighetsbanor
Höghastighetsjärnvägar brukar definieras som banor där tåg reguljärt körs i över 250 km/timme. De finns i de flesta av EU:s största länder, men ännu inte i Norden.
För svensk del resulterade den så kallade Sverigeförhandlingen mellan staten och kommuner i ett förslag 2017. Det gick ut på höghastighetsbanor för upp till 320 km/timme mellan Stockholm_Göteborg och Stockholm_Malmö. Däremellan skulle en rad platser trafikeras, däribland flygplatserna Skavsta och Landvetter.
Prislappen bedömdes då till 230 miljarder kronor. Lånefinansiering föreslogs. Upplåning genom gröna obligationer skulle utvärderas. Båda sträckorna föreslogs vara klara cirka 2035.
Storstadsregionerna och kommuner utmed den tänkta höghastighetsbanan lovade i gengäld att bygga 285|400 nya bostäder och anslutande kollektivtrafik.
Regeringen har dock ännu inte gått vidare med förslagen från Sverigeförhandlingen.
Trafikverket rekommenderade för sin del 2017 nya banor för högst 250 km/timme. I oktober förra året meddelade verket att man endast på sträckan Lund-Hässleholm projekterar för 320 km/timme.
Källa: Sverigeförhandlingen, Trafikverket