Ändstation i Hackefors döms ut – Trafikverket förordar Tannefors

Publicerad 19 februari 2026, kl 04.00

Jenny Elmqvist, Lena Horgby, Annika Elmqvist, Peter Fritzson på plats i Hackefors. Här blir det slutstation för Tjust- och Stångådalsbanan om ett av kommunens förslag blir verklighet.

Jenny Elmqvist, Lena Horgby, Annika Elmqvist, Peter Fritzson på plats i Hackefors. Här blir det slutstation för Tjust- och Stångådalsbanan om ett av kommunens förslag blir verklighet.Foto: Åke Alvin

Förslaget med ändstation i Hackefors för Stångådalsbanan möter kraftigt motstånd. Kommunen har blivit överöst med protestbrev.– Förslaget är rena skämtet, säger Jenny Elmqvist, som skrivit ett av breven.Trafikverket dömer också ut förslaget – men anser att det blir för dyrt att ansluta banan till den nya Ostlänksstationen.

Text Åke Alvin

Vid rälsen i Hackefors har vi stämt träff med Jenny Elmqvist, Lena Horgby, Annika Elmqvist och Peter Fritzson. Det är här, sex kilometer från stadens centrum, som Stångådalsbanan får sin slutstation om kommunens förslag blir verklighet. 

De fyra ingår i Naturskyddsföreningens tåggrupp, som tagit strid mot förslaget.

– Vi har delat ut flygblad och uppmanat alla att skriva till kommunen. Vi tar inte ställning till var centralstationen ska ligga, men vi tycker att det är självklart att Stångådalsbanan ska ansluta till den. Riv inte upp spåret från Hackefors, säger Annika Elmqvist.

Förslaget om att Stångådalsbanan – och därmed även Tjustbanan – ska ha Hackefors som slutstation återfinns i kommunens nya tillägg till översiktsplan. Tillägget berör egentligen i första hand Ostlänken, men 150 av 170 inkomna remissyttranden handlar om Stångådalsbanan.

Det är inte bara Naturskyddsföreningens medlemmar som skrivit. Myndigheter, föreningar, regioner och alla berörda kommuner utmed Stångådalsbanan och Tjustbanan kräver att tågen även i framtiden ska kunna köras fram till Linköpings centralstation. Samma åsikt har i andra sammanhang framförts av Försvarsmakten – de vill av beredskapsskäl ha sammanhängande spår och möjligheter till järnvägstransporter, bland annat till och från Västervik.

Många av dem som skrivit till kommunen anser att det innebär döden för Stångådals- och Tjustbanan om passagerarna tvingas byta till buss på sträckan mellan Hackefors och centralstationen. Flera menar att Linköpings kommun inte ensamt kan få bestämma om framtiden för järnvägslinjer som är viktiga för många andra kommuner.

"Tåg är framtiden", anser Annika Elmqvist, Peter Fritzson, Jenny Elmqvist och Lena Horgby.

”Tåg är framtiden”, anser Annika Elmqvist, Peter Fritzson, Jenny Elmqvist och Lena Horgby. Foto: Åke Alvin

Varför har då Linköpings kommun föreslagit Hackefors som slutstation? Här är bakgrunden: 

I Trafikverkets första lokaliseringsutredning föreslogs att Stångådalsbanan skulle anslutas till den nya Ostlänksstationen vid Kallerstadsleden.

När regeringen senare ålade Trafikverket att spara pengar ströks rälsen till centralstationen. I stället förespråkar Trafikverket en station vid Gamla Tanneforsvägen i Tannefors. Stångådalsbanan föreslås därefter ansluta till södra stambanan österut – alltså i riktning mot Norrköping.
Detta skulle enligt Trafikverket spara 500 miljoner kronor. Lösningen kräver mindre markköp och man slipper bygga flera broar.

Trafikverket förordar en station i Tannefors (svarta streckade ytan) och att Stångådalsbanan/Tjustbanan sedan kopplas in på Södra stambanan i riktning mot Norrköping. Den röda streckade ytan visar planerad placering av Linköpings nya centralstation. Röda kryss innebär att rälsen rivs uipp.

Trafikverket förordar en station i Tannefors (svarta streckade ytan) och att Stångådalsbanan/Tjustbanan sedan kopplas in på Södra stambanan i riktning mot Norrköping. Den röda streckade ytan visar planerad placering av Linköpings nya centralstation. Röda kryss innebär att rälsen rivs uipp.

Foto: Trafikverket

Linköpings kommun accepterar inte stationen i Tannefors – om inte Trafikverket bygger bort plankorsningarna som skapar bilköer vid Saab. Det har Trafikverket hittills inte varit villigt att göra.

I stället har kommunen lanserat två andra förslag: 1) Slutstation i Hackefors, eller 2) En ny dragning av Stångådalsbanan, på andra sidan flygfältet, fram till den nya centralstationen. Kostnaden – drygt en miljard kronor, enligt Trafikverket – anser kommunen att staten i så fall måste ta.

Samtidigt som kommunen och Trafikverket är oeniga om Stångådalsbanan rasar debatten om det verkligen är nödvändigt att flytta stationen. I flera debattinlägg hävdas att det vore mycket billigare och bättre att bygga ut dagens station. Då kunde tågen på Stångådalsbanan fortsätta att gå dit.

I den frågan är dock kommunen och Trafikverket eniga: Beslutet att bygga en ny station vid Kallerstadsleden, nära Tornet, står fast. Argumenten handlar bland annat om att staden då slipper rälsen som barriär inne i centrum, att det finns mer plats för bussar vid en ny station och att det är svårt att bygga ut dagens station medan tågtrafiken pågår.

Naturskyddsföreningens tåggrupp säger nej till både Hackefors och Tannefors som slutstationer för Stångådalsbanan.

– Tannefors är bättre än Hackefors, men båda förslagen är oacceptabla. Stångådalsbanan måste förstås gå till centralstationen, säger Annika Elmqvist.

Trafikverket har påbörjat arbetet med en järnvägsplan som ska slå fast sträckningen för Stångådalsbanan. Den väntas vara klar först i slutet av 2027, men en sak står redan klar: Trafikverket förkastar helt kommunens förslag om slutstation i Hackefors.

– Det är inte ett genomförbart alternativ. Järnvägsplanen ska säkerställa att det fortsatt finns förutsättningar för genomgående trafik mellan Stångådalsbanan och Södra stambanan, säger Johan Svensson, projektledare på Trafikverket.

Alternativet med en station i Tannefors betecknar Trafikverket som ”samhällsekonomiskt bäst”.

– Det grundar sig bland annat på de resvaneundersökningar som genomförts. De visar att få resenärer på Stångådalsbanan har Linköping C som målpunkt. De flesta ska ta sig vidare inom Linköpings tätort, exempelvis till sjukhuset, universitetet eller Saab, säger Johan Svensson.

Trafikverket tänker sig att det ska finnas bra bussförbindelser från Tannefors till den nya centralstationen och till andra delar av staden. 

– I det fortsatta arbetet med järnvägsplanen ska vi tillsammans med Linköpings kommun och Östgötatrafiken föra en dialog om hur detta kan uppnås, säger Johan Svensson.

Alisa Basic, samhällsbyggnadsdirektör i Linköping, säger att Tanneforsalternativet förutsätter att Trafikverket bygger bort plankorsningarna i Linköping.

– Vi har väldigt svårt att föreställa oss hur plankorsningar ska vara en rimlig framtidslösning. För oss är det en självklarhet att man inte kan ha bommar mitt i en framtida stad, säger hon.

Att bygga broar för att slippa järnvägsbommar är enligt Johan Svensson inte något som diskuteras när järnvägsplanen för Stångådalsbanan tas fram. Inte heller en ny sträckning runt flygplatsen.

– Det finns inte någon finansiering, och en sådan nysträckning av Stångådalsbanan finns inte heller föreslagen som ett objekt i nationell transportplan, kommenterar han.

Kommunen och Trafikverket är alltså inte alls överens, och diskussionerna fortsätter. Johan Svensson berättar att Trafikverket inom kort ska starta ett utredningsuppdrag som ska ”belysa behov och eventuella brister i transportsystemet i östra Linköping”. I det sammanhanget kommer plankorsningarna i Tannefors sannolikt att utredas.

En annan fråga som kommunen och Trafikverket nu diskuterar är den så kallade Torvingeleden. Det är en planerad bilväg mellan riksväg 35 (Åtvidabergsvägen) och Torvinge, öster om flygplatsen – alltså ungefär samma sträckning som Stångådalsbanan skulle kunna få om den ska ansluta till den nya centralstationen. 

Den trafikleden skulle minska trafikproblemen vid Saab. Enligt en bedömning som kommunen gjorde 2021 kostar en sådan väg drygt en halv miljard kronor att bygga.

Tyskar och fransmän ska bygga Ostlänken

Publicerad 13 februari 2026, kl 12.43

Sex mil av Ostlänken ska byggas av tyskar och fransmän. Illustrationen visar Trosaåns dalgång,

Sex mil av Ostlänken ska byggas av tyskar och fransmän. Illustrationen visar Trosaåns dalgång,Foto: Trafikverket

Det blir två utländska företag som bygger de sex första milen av Ostlänken. Sammanlagt handlar det om kontrakt på drygt 20 miljarder kronor.

Text

Åke Alvin

Tyska Hochtief och franska Bouygues ska bygga sex av Ostlänkens sexton mil järnväg. Det rör sig om sträckan mellan Järna och Nyköping, samt en ny station i Vagnhärad.

Kontrakten ligger sammanlagt på ungefär 21,5 miljarder kronor.

Stefan Erikson (M), kommunalråd i Linköping, gläds åt att Ostlänken i och med kontrakten tagit ett stort steg framåt.

– Detta är en historisk dag för att äntligen få Ostlänken på plats. Den kommer att ge bättre pendlingsmöjligheter och högre punktlighet för tågtrafiken. Äntligen blir decennier av diskussioner och planering av Ostlänken verklighet!

Åtta företag anmälde sitt intresse för att bygga järnväg.

– Det är vi väldigt nöjda med. Fem av de tio största entreprenörerna i Europa lämnade anbud, säger Magnus Sjöberg, programchef för Ostlänken.

Det blir två utländska företag som bygger. Är det bra eller dåligt?

– Det är bra! Vår affärsanalys visade att de resurser som finns tillgängliga på den svenska marknaden inte är tillräckliga för att kunna klara av de stora åtagandena. Så vi är nöjda med att det kommer in resurser utifrån Europa. Och då pratar vi både om yrkesarbetare, tjänstemän och maskinella resurser.

Tyska Hochtief, som bland annat var med och byggde Öresundsbron, tar hand om den nordligaste sträckan vid Vagnhärad. Den andra sträckan ner till Skavsta byggs av franska Bouygues.

– Bouyges kommer att gå tillsammans med ett svenskt företag som heter Infrakraft. Så i det anbudet har vi ett svenskt inslag, konstaterar Magnus Sjöberg.

När kommer byggena igång?

– Det återstår en del projekteringsarbeten, bland annat. Men ungefär i årsskiftet 2027/2028 kommer man att se gula maskiner ute på fältet.

När kommer Ostlänken att byggas i Linköping?

– I Norrköping och Linköping håller vi på med samråd av järnvägsplaner. Vi räknar med att de blir fastställda någon gång 2028.
Därefter får vi gå vidare in i de projekten.

Sex miljarder av Ostlänksbudgeten har i planen skjutits till efter 2037. Det borde väl innebära att vi får järnväg här tidigast 2038?

– Riktigt så ska man inte tolka det. Någon sträcka kommer vi inte att kunna göra färdigt till 2037. Men vi har inte bestämt exakt vad det är som kommer sist, säger Magnus Sjöberg.

Budgeten för hela Ostlänken har tidigare varit 91,4 miljarder kronor i 2021 års prisnivå. Nu har den summan räknats upp till 2025 års prisnivå – och då hamnar den betydligt högre: 110,3 miljarder.,

Den allra första sträckan av Ostlänken, längst norrut, påbörjades i november 2024 – men det rör sig bara om 2,5 kilometer.